– Man blir inte författare för att man vill synas, utan det är egentligen motsatsen. Jag trivs bäst med att skriva. Det är hela drivkraften, säger Alexander, som tillsammans med hustrun Alexandra utgör deckarduon Lars Kepler.
– Sedan har jag lärt mig med åren att faktiskt uppskatta det andra också.
Det andra som han talar om är den utåtriktade delen av författarlivet. Det han gillar mest är läsarmötena, för energin han får av att höra läsare berätta om sina liv och läsupplevelser.
– Deckarläsare är – i alla fall enligt min uppfattning - inte lika blyga inför författarna. De närmar sig inte ’den stora konstnären’, det är mer avspänt.
Redan när Keplerprojektet landsattes med "Hypnotisören" 2009 hade Alexander Ahndoril en 20-årig karriär som romanförfattare och dramatiker bakom sig. Han var 18 när han skickade in manuset till "Den äkta kvinnan" och Norstedts antog det.
Sedan dess har han gift sig med författarkollegan Alexandra Coelho Ahndoril, fått tre barn, och väckt uppmärksamhet med "Regissören" (en kritikerrosad roman som retade upp inspirationskällan Ingmar Bergman) och "Diplomaten" som har tydliga kopplingar till Hans Blix.
Och, i par med sin fru, har han blivit en av Sveriges mest framgångsrika kriminalförfattare. Då inleddes en ny fas i yrkeslivet, där det vanliga, ensamma författarlivet byttes ut mot ett nära samarbete mellan de två. De skriver alltid tillsammans, gör sin research ihop, och diskuterar intrigen i möten som kan utspela sig i badet, i bilen eller över frukosten.
Era böcker är våldsamma, är det inte läskigt att tänka så mycket på sådant?
– Jo, det är det. Man släpper ju in det i sig själv, det otäcka. Och samtidigt är det ett sätt att hantera den skrämmande världen, för i alla fall vi ser kriminalromanen som en resa från kaos till ordning; att ställa världen till rätta på ett sätt som inte går i verkligheten.
Deras böcker nådde redan från start stor framgång. Men i vardagen märks inte mycket av den, säger Alexander Ahndoril. Livet består mestadels av arbete och vardagsbestyr. Att ha sin livspartner som kollega är enbart utvecklande. Även om han kan tänka sig att återuppta även sitt "privata skrivande" i framtiden så kommer han inte att vilja släppa sitt samarbete med Alexandra.
– Jag tror att nyckeln till en bra relation är ett ständigt pågående samtal, där man känner att man kan tala med varandra om allt och berätta vad man tänker och känner. Och eftersom vi jobbar ihop, så faller det sig naturligt att vi också delar tankar, fantasier och känslor.
- Man lär känna varandra, ser nya sidor hos varandra och hos sig själv via den andre. Det är ett sätt att hålla relationen levande. (TT)