Bo Knutsson har varit konst- och antikhandlare i fyra decennier och är vice ordförande i Internationella Konst- och antikhandlarföreningen (Cinoa). Han är också initiativtagare till SVT:s ”Antikrundan” där han har varit antikexpert ända sedan starten 1988.
Idén kommer ifrån det brittiska tv-programmet ”Antiques Roadshow”, vars popularitet orsakar trafikstockningar. Även i Sverige är programmet omåttligt populärt och har uppemot två miljoner tittare.
– Vi har inga trafikstockningar, men hade senast 800–1 100 personer som köade med sina föremål. Det är fantastiskt! säger Bo Knutsson, som hittills har medverkat i 180 program.
Trots att konstintresset är påtagligt och outtröttligt, markerar hans humor självdistans.
– Vi experter är nördar besatta av prylar och av historierna kring dem. När jag hittar spännande objekt kan jag få ståpäls. Nyfikenhet är en stark drivkraft för en nörd som gillar historia.
Föremålen som sätter känslorna i svall varierar och spänner över ett brett fält. En bärnstensfärgad flintyxa från Österlen med 5 000 år på nacken hetsar upp lika mycket som en keramikkanna från 1960-talet med mönster av Picasso eller Peter Hermanssons unika graalglas.
– Hermansson är vårt nästa världsnamn inom glaskonst, konstaterar Knutsson.
Passionen att handla med prylar väcktes under en kärleksfull uppväxt som ensambarn i västgötska Berghem. Föräldrarna drev ett litet jordbruk liksom en auktionsverksamhet. Medan fadern ropade ut hästar och fastigheter gick sonen med en väska på magen och tog betalt. En 27 grader kall vinterdag i Istorp fick 13-årige Bo överta faderns roll och hålla i klubban.
– Jag glömmer aldrig den dagen. ”Sälj hästen”, sa pappa och gick in för att värma sig. Det gick bra. Från den dagen fick jag lösa av honom varje gång.
Med tiden grodde intressetinte bara för hästar, utan även för frimärken, böcker, konst och antikviteter. Men passionen förblev länge en hobby. I avsaknad av en lämplig antikvitetsutbildning ekonomiutbildade han sig.
Som nationalekonom arbetade han på länsstyrelsen i Vänersborg fram till fyllda trettio. Karriärmöjligheterna fanns i Stockholm, långt borta från den allt sjukligare fadern. Bo Knutsson bestämde sig för att stanna nära föräldrarna och hänge sig åt hobbyn. Och på den vägen är det.
Nu har 40 år gått sedan han öppnade sin butik i Vänersborg. Även om sonen Fredrik går i hans fotspår kan det knappast bli tal om en tillbakalutad pensionärstillvaro.
– Det går inte, jag är inte lagd åt det hållet. Min nyfikenhet slutar inte bara för att jag fyller år.
Även om han ger ett spontant och entusiastiskt intryck så är han inte den som lätt flammar upp. Tvärtom.
– Det ska till mycket dumheter för att jag ska bli rasande, och då mår jag inte bra av det. För det mesta är jag diplomatisk och försöker att lösa saker. Det är viktigt, för hela branschen utgörs av en samling individualister med ett brinnande intresse för kulturhistoria. Man måste vara diplomatisk för att lotsa sig fram i den här kretsen, säger Bo Knutsson. ↔TT