Bert Wernsberg, hedersledamot och tidigare ordförande i Uppsala Fabriks- och Hantverksförening som är ägare av fastigheten, har samordnat och hållit i förberedelserna inför jubiléet. Vi träffar honom i Slottsbiografens salong några dagar före festen och han berättar hur man kommer att fira.
– Självklart blir det stumfilm, precis som när biografen öppnade för 100 år sedan och vi är särskilt glada att vi lyckats engagera Matti Bye som stumfilmspianist för kvällen, säger Bernt Wernsberg.
Matti Bye är en känd musiker och kompositör som komponerat musik till en mängd filmer, bland annat filmen ”Faro” som gav honom en Guldbagge 2013. Han har också skrivit musiken till bland annat ”Hundraåringen som klev ut genom fönstret och försvann” . Han fick 2014 Mårbackapriset med motiveringen att han med ny musik till stumfilmsklassiker som Herr Arnes penningar, Körkarlen och Gösta Berlings saga gett ett andra liv åt Selma Lagerlös berömda berättelser.
På programmet finns dessutom flera intressanta föredrag, berättar Bert Wernsberg.
– Antikvarie Dan Thunman kommer att berätta om biografens historia och Gunnel Arrbäck, tidigare chef för filmcensuren, kommer att prata under rubriken Några milstolpar i svensk film, säger han.
Dessutom kommer Karin Åkerblom från Uppsala kommun att berätta om Odinslund och planerna på att göra Drottninggatan till en paradgata.
– Vi ser fram emot en mycket intressant och lärorik dag med spännande innehåll innan själva mingeldelen tar vid framåt kvällskvisten.
En rad gäster med koppling till Slottsbiografen och Hantverksföreningen har inbjudits till hundraårsjubiléet, precis som när Slottsbiografen invigdes för 100 år sedan.
Bernt Wernsberg visar en förteckning över de gäster som var inbjudna då, för 100 år sedan.
På listan återfinns en rad av dåtidens Uppslakändisar, bland andra t f landshövding grefve K Hamilton, borgmästare S Radhe, polismästare von Schultz och stadsfullmäktiges ordförande, häradshövding C Ribbing. Dessutom representanter för Tidningen Uppsala samt Upsala Nya Tidning. Vilka framgår inte.
Vi går på en rundvandring i de vackra lokalerna med väggpaneler i trä som högre upp övergår i Uppsalakonstnären Gusten Widerbäcks målningar av av hantverkare. Allt belyst med tidstypiska lampor från 1920-talet.
Även toaletterna har tidstypisk inredning. I foajén finns de ursprungliga biljettförsäljningsluckorna kvar med ”autentiskt” slitage. Där finns också en stor filmprojektor från 1950-talet från Filmstaden i Råsunda där den använts av Ingmar Bergman.
Maskinrummet, som den världsberömde regissören besökte med sin mormor som liten pojke är en aning svårtillgängligt. Man måste äntra det via en stege. Maskinisten Nils Bingefors, som är ordförande i Uppsala filmstudio och Slottsbiografens föreståndare har vanan inne.
– Apropå Ingmar Bergman, så deltog han vid den omfattande restaureringen av Slottsbiografen som påbörjades 1993. Det var då hans uttryckliga önskan att biobesökarna skulle kunna sitta bra och att tekniken skulle var den yppersta. Tyvärr kom han inte till återinvigningen av lokalerna.
Delvis på grund av kopplingen till Ingmar Bergman har Slottsbiografen blivit en av Uppsalas stora turistattraktioner. Planen är att biografen i framtiden skall få en än större betydelse för turister och Ingmar Bergman-entusiaster.
– Vår förhoppning är att Slottsbiografen, med sitt läge i det stora turiststråket nära Domkyrkan, Carolina Rediviva och slottet, skall utnyttjas i större utsräckning för film och utställningar där man presenterar staden och regionens sevärdheter. Detta har vi vid några tillfällen föreslagit kommunen.