Tore beskrev en märklig yrkesbana. Han började som kammarlärd med en avhandling 1967 om löneskydd och kvittning.
Avhandlingen var juridiskt hantverk på högsta nivå. Den var emellertid högst traditionell i en tid då Folke Schmidt lät friska vindar blåsa i svensk arbetsrätt. Största noggrannhet med detaljen förblev visserligen ett karakteristikum.
En och annan undrade nog om Tore skulle fortsätta att skriva lärda men torra böcker, kanske rentav låsa in sig i ett elfenbenstorn. Det blev inte så! Istället kom Tore att utveckla ett betydande mått av öppenhet men utan att ge efter på högst ställda kvalitetskrav. Det var imponerande.
Vyerna och anslagen vidgades allt eftersom. I sina bästa stunder höjde sig Tore långt över gräsroten.
Det skedde mest – och bäst – i artiklar i festskrifter och föredrag vid särskilda tillfällen. Ett sådant var föredraget "Die Rolle des Arbeitsrechts in der Europäischen Einigung" som Tore höll 2002 när han förärades hedersdoktorat vid Friedrich-Schiller-Universität Jena. Ett annat var bidraget "Insiders and Outsiders in the Labour Market" i festskriften 1997 till Benjamin Aaron.
Tore fick ett intenationellt kontaktnät. Det framträdde i vice ordförandeskap 1991–1994 i den internationella organisationen för arbetsrätt och social trygghet. Annat exempel är bidrag i festskriften 1993, utgiven av Arbetsrättsliga föreningen, som haft förmånen av att ha Tore som sin viceordförande i många år.
Tore och jag samarbetade i två stora projekt. Nationalencyklopedin (NE) och European Employment & Industrial Relations Glossary. Arbetet med NE pågick 1989–1996 och med Glossary 1997–2001. Vi skrev cirka 1 000 uppslagsord i NE och 670 i Glossary. Inte en enda gång under alla dessa år hade vi någon meningsmotsättning. Det är nog ganska unikt i ett samarbete av stor intensitet!
Arbetet med Glossary förde oss samman med Rita Inston, en häpnadsväckande polyglott. Hon överförde våra svenska texten till glittrande oxfordengelska och blev vår personliga vän.
Svensk arbetsrätt har inom loppet av några månader förlorat två av sina "grand old men", Axel Adlercreutz i december 2013 och Tore Sigeman i juni 2014. Tomrummet är stort. Med Verner von Heidenstam kan vi med saknad säga: "Bort gå de, stumma skrida de, en efter en till skuggornas värld …".
Reinhold Fahlbeck
professor emeritus vän sedan decennier