Augusta växte upp i en stor syskonskara på gården Degla i Lommaryds socken. Hennes mor avled när hon endast var 6 år gammal. Augusta var under en tid elev vid Franska skolan i Stockholm. Under sin rika yrkesbana var hon bland annat verksam vid olika företag, inom undervisning vid AMU samt under lång tid inom intensiv- och brännskadevård. Överallt förmådde hon omsätta sitt engagemang i verksamheter där hennes kompetens kom till sin rätt och uppskattades. Augusta var också kyrkofullmäktigeledamot i Helga Trefaldighets församling, Uppsala.
Under 1960-talet flyttade Augusta till Alsike utanför Uppsala. Hon blev där god vän med nunnorna i Alsike kloster och bestämde redan då att hon ville ha sin sista vila på Alsike kyrkogård. Efter många år i Uppsala och några i Stockholm var hon de sista åren bosatt i Tranås nära sin bror Carl och släktgården.
Augusta hade ett starkt människointresse och en förmåga att se det unika hos var och en. Hon kunde uppfatta det värdefulla i andras livsprojekt. Hon var livligt engagerad i det som fanns runt omkring henne och hade en ovanlig förmåga att överallt se möjligheter. Tack vare dessa talanger knöt hon många vänskapsband och kunde förverkliga en rad projekt av kulturhistorisk art. Hon skrev en dokumentation över de psalmer som dagligen spelades av klockorna i S:ta Gertruds kyrka i Stockholm. Hon samlade texter med anknytning till Tranåsbygden i en antologi och utarbetade i samarbete med Ola Göransson en förteckning över litteratur inom området. Med Peder Svan redigerade hon en kalender över Edh-släkten. Genom att hon renskrev paleontologen Otto Zdanskys självbiografi bidrog hon till det källmaterial som ligger till grund för presentationen av Zdansky i Tore Frängsmyrs Pekingmänniskan – en historia utan slut (2006).
Augusta var en god och trofast vän. Hon hade stor förmåga att skapa trevnad för sina vänner och få alla att känna sig delaktiga i samtal och gemenskap. Hennes brevpapper var personligt utformade med bilder som skulle passa mottagaren, och hennes vackra och levande språk förmedlade väl både hennes egna upplevelser och hennes inlevelse i den andra. Hennes konstnärlighet kom också till uttryck i kalligrafi och akvarellmålning.