Genom Lena Johansson Blomstrands försorg som sekreterare på den s k Humanberedningen kom pengarna fram på hemliga vägar till motståndet i Sydafrika under apartheidtiden. Det gick bl a till rättshjälp åt politiska fångar. När Nelson Mandels släppts ut och ANC legaliserats skötte Lena Johansson Blomstrand det svenska ekonomiska stödet till ANC.
Lena Johansson Blomstand var mig veterligt den första svensken som träffade Mandela efter hans frisläppande (se bild). Det innebar att organisationen kunde börja verka som ett parti, efter att medlemmarna levt 30 år i exil, i fängelse eller gjort motstånd på annat sätt hemma. Höjdpunkten var onekligen var när Mandela svor presidenteden 1994 och bildade den första koalitionsregeringen med Nationalistpartiet 1994. Lena Johansson Blomstrand var också ambassadchef i Namibia och skötte i den egenskapen avvecklingen av biståndet till Namibia under Reinfeldt-regeringen, en svår uppgift där hon måste balansera många intressen och känslolägen. Att Sverige tog handen från Namibia och ersatte det med ett affärsstödprojekt sågs inte med blida ögon hos den namibiska ledningen.
Lena Johansson Blomstrand ledde de uppdrag hon hade med stor, smittande entusiasm. Hon vann förtroende genom att visa ett genuint intresse och empati för sina samarbetspartners. Hon var en kraftfull kvinna som inte drog sig för att sticka ut näsan och säga ifrån. Lena Johansson Blomstrand, växte upp i Uppsala och tog studenten i Katedralskolan 1966. Hon studerade sedan etnografi och sociologi. Hon blev intresserad i solidaritet och bistånd efter en lång resa genom Asien. Hon jobbade på Föreningen för utvecklingsfrågor, Afrikagrupperna och var anställd av Sida från 1986 till pensionen förra året.