Inger Moritz, barn- och ungdomspsykolog.
Under veckan som gått har hashtagkampanjerna #jagvetvadensnippaär och #snippaorättvisan fått stort genomslag i sociala medier. Bakgrunden är att hovrätten friade en man som tingsrätten dömt till fängelse för våldtäkt mot barn. Fyra domare tyckte inte att ordet snippa, vars betydelse är självklar för de flesta barn, var tydligt nog för att bevisa att den 50-årige mannens finger varit inne i den tioåriga flickans könsorgan.
I dag kommer barn tidigt i kontakt med sociala medier och kan där möta aktuella ämnen, ibland av riktigt svår karaktär. Hur ska man som förälder bemöta barns funderingar kring till exempel en våldtäkt?
Inger Moritz, barn- och ungdomspsykolog på Region Uppsala, menar att grunden för att kunna ha bra samtal är att barnet känner att föräldrarna lyssnar och är delaktiga i ens vardag. Vad barnet upplever på internet är lika viktigt som det som händer på skolgården.
– Hur barn använder sociala medier är ny mark för många, det fanns ju inte när dagens föräldrar växte upp. Jag förstår föräldrars osäkerhet men det viktigaste är att visa att man är intresserad och nyfiken på vad ens barn gör på nätet, säger Inger Moritz.
Att sociala medier är en självklar del av barns liv är något vi måste förhålla oss till och kanske inte behöver värdera så mycket, menar hon. Däremot är det viktigt att skapa en grund för barnet att våga prata om saker det ser på internet.
– Titta på sociala medier tillsammans, var intresserad och inte dömande, prata om vad ni ser. Odla en öppenhet, säger Inger Moritz.
Om ett barn ställer frågor om till exempel vad #jagvetvadensnippaär handlar om tycker hon att man ska försöka ha ett lugnt och ärligt samtal om det.
– Lyssna in barnet, vad är det hen undrar över? Börja där.
Inger Moritz tycker inte att föräldrar ska tysta ner frågor om hemska saker som barn kan utsättas för. Exakt hur man pratar om något får anpassas efter barnets mognad.
– Jag tror att de flesta barn som inte är pyttesmå är medvetna om att det kan finnas vuxna som gör saker mot ens vilja, säger Inger Moritz.
Hon nämner ”Stopp! Min kropp!”, Rädda barnens vägledning i att prata med barn om kroppen, sexuella övergrepp och att sätta gränser. Kampanjen har fått stor spridning i förskolor och skolor.
Om ens barn inte tar upp ämnet men kan ha snappat upp det i sociala medier eller någon annanstans kan föräldern själv fråga.
– Det är viktigt att lyfta de här ämnena. Jag tycker nog att de barn och unga jag möter är mycket mer medvetna om sina rättigheter än vad man var förr. Det finns en allmän öppenhet kring de här frågorna, det är bra, säger Inger Moritz.
Med äldre barn och tonåringar kan uppropet kring den aktuella hovrättsdomen kanske leda till samtal om hur rättssystemet fungerar eller hur man ser på språkbruk kopplat till sexuella övergrepp. Att diskutera viktiga samhällsfrågor är ett sätt att bidra till ökat medvetande.
– Man kan som förälder säga att ”den här domen är knäpp”. Om barnet blir upprört över det som hänt är det ju med all rätt, säger Inger Moritz.
Om ens barn inte tar upp ämnet men kan ha snappat upp det i sociala medier eller någon annanstans kan föräldern själv fråga. Utgångspunkten bör vara vad barnet självt undrar över.
– Fråga ”har du sett det här?”, ”har ni pratat om det i skolan?”. Om barnet inte har några speciella funderingar kring just det man tänker på kanske man får veta något annat, säger Inger Moritz.