Kjell Kind Aleklett intill den lind som planterats som minne av när Karl Johan (blivande kung och först ur ätten Bernadotte) stod på platsen och dirigerade Nordarmén till en seger över Napoleons trupper.
– Det hela började med släktforskning. Min pappa berättade att min farfars farfar var soldat och jag kände mig tvungen att ta reda på mer!
Det var när Kjell Kind Aleklett funderade på att skriva en självbiografi som det blev naturligt att dyka djupare ned i släktforskningen. Han hade sedan han var ung hört om sin farfars farfar, Johan Kind som var antagen som nummer 81 i Barne härads kompani, Westgötha Regemente. Han deltog i andra Napoleonkriget och utmärkte sig för sin tapperhet.
– Napoleon var dåtidens Putin, säger Kjell Kind Aleklett.
Johan Kind föddes 1790. Vid nio års ålder blev han faderlös, men av lyckosamma tillfälligheter blev han ändå inkallad i armén i tjugoårsåldern. Han stred i fyra fältslag i Europa och för den sista drabbningen, den svensk-norska incidenten vid Isebro i Norge år 1814, fick han en tapperhetsmedalj. Ledare för den svenska armén var kronprins Karl Johan, blivande kung och först ur ätten Bernadotte.
Boken, som har titeln "Nr 81 Johan Kind och kronprins Karl Johan", har historikern Dick Harrison kommenterat: "En bok som fyller ett svart hål i den svenska historieberättelsen". Det han syftar på, enligt Aleklett, är att ingen tidigare har beskrivit Sveriges insatser i kriget.
– Det intressanta är att England räddade Sverige när Frankrike och Napoleon år 1808 hade planerat att förgöra Sverige. Här finns paralleller till Ukraina – då var vi i Ukrainas situation. Beslutet blev att Napoleon måste störtas och därför anslöt Sverige till Ryssland, Preussen, Storbritannien och Österrike. Då kommer det viktigaste: I alla historiska verk står det att tsar Alexander I bjöd in kronprins Karl Johan till mötet i Trachenberg. Tsar Alexander I har felaktigt fått äran för inbjudan.
I själva verket var det alltså kronprins Karl Johan som initierade detta så viktiga historiska möte, och inte bara det utan även att planen på störtandet av den franske kejsaren var kronprinsens, inte den ryske tsarens.
Boken är framkommen ur sex års forskning, men det är även en roman. I de avseenden har Aleklett behövt fritt brodera texten. "Han var min farfars farfar och det betyder att min Y-kromosom var med under kriget i Tyskland", skriver han i boken. Det har alltså inte varit några problem att leva sig in i sin förfaders levnadsöden under fältstudierna i Tyskland.
– En bar i Stralsund står orörd precis i samma skepnad som när Johan Kind var där, de serverar även samma öl som då. Ett annat magnifikt tillfälle var i Leipzig. Där stod han och var redo att strida mot Napoleons trupper, att besöka platsen var starkt.
Kjell Kind Aleklett på den plats som hans förfader Johan Kind stod vid när han beordrades att strida mot Napoleons trupper.
Johan Kind hade tur som kunde klara sig undan verklig fattigdom genom en bättre bemedlad morfar.
– Det är en sak jag funderat på: Hans barndom. Mamman gick lottlös. Kvinnor ärvde ju inget. Tack var Johans morfar som var rustmästare kunde han ändå bli soldat. När han återvände från kriget och fick medalj kunde han fortsätta att göra karriär i det militära, men han valde att inte göra det. Förmodligen på grund av de hemskheter han sett i fält.
Aleklett känner en tillfredsställelse i att släktingen fått ett omnämnande i den svenska krigshistorien, samt att kronprins Karl Johan har fått upprättelse.
– Ja, jag var väldigt glad när jag fick fram texten om hur bitter Karl Johan varit in i det sista.