Årstidsbunden depression håller i sig mer än två veckor.
I förstone kan fenomenet vårdepression verka både konstigt och paradoxalt. Att ljuset återkommer, fåglarna sjunger och knopparna brister tyder ju på att livskraften borde återvända till naturen och oss människor. Men istället försvinner kraften för en del. Det här mysteriet ber jag Lisa Ekselius, senior professor i psykiatri, Uppsala universitet, att bena ut.
Vad är en vårdepression egentligen?
– Ja, det undrar jag också ibland. Depressioner är komplexa. Dessutom finns olika typer. Det som kallas vårdepression ingår i undergruppen årstidsbunden depression, säger hon.
Det var amerikanen, Norman E Rosenthal, som i början av 1980-talet först beskrev årstidsbunden depressionen. Den kallas även SAD, (Seasonal Affective Disorder.) Sedan dess anser vetenskapen att höst- och vårdepression är samma typ av depression. Skillnaden är att de bryter ut vid olika tider av året.
– Diagnosen årstidsbunden depression ställs med samma kriterier som andra depressioner. En skillnad är att de som drabbas av årstidsbundna depressionerna brukar få ett större sömnbehov och ökat sug efter kolhydrater. Vid andra typer av depression minskar vanligtvis matlusten, säger Lisa Ekselius.
Förr tänkte man att den mörka årstiden rubbade vår biologiska klocka och kunde orsaka depression. Man ansåg också att ljuset kunde ha en avgörande betydelse för tillfrisknande.
– Men ingen av de hypoteserna har man kunnat föra i hamn, säger Lisa Ekselius.
För att en depression ska klassas som årstidsbunden ska den infalla ungefär samma tid minst två år i rad och pågå i minst två veckor.
Den som drabbas blir trött och nedstämd, tappar intresset för omgivningen och kan känna uppgivenhet inför tillvaron.
Vad är skillnaden mellan en årstidsbunden depression och vårtrötthet?
– Vanlig trötthet går ofta över ganska fort. En depression leder till nedsatt fungerande i vardagen eller ett påtagligt lidande.
Vad beror årstidsbundna depressioner på?
– Trots att vi fått mycket mer kunskap och fler pusselbitar än för 20 år sedan har vi inget entydig svar på den frågan. Om 30 år kanske vi har löst hela stora pusslet om depressionssjukdomar, säger Lisa Ekselius.
Ungefär 20-30 procent av oss, var fjärde kvinna och var sjunde man, kommer minst en gång i livet att drabbas av någon slags depression.
I dag vet man att depressioner orsakas av både genetiska faktorer och påverkan av yttre omständigheter.
– En del människor har en särskild sårbarhet som gör att yttre omständigheter som personliga motgångar, livsstil, katastrofer som Ukrainakriget eller covid, kan sätta igång processer som gör dem deprimerade, säger Lisa Ekselius.
Inget tyder på att vi i Sverige med lång, mörk vinter skulle vara mer drabbade än andra. Vi ligger kring genomsnittet i Europa.
Säg inte "ryck upp dig", menar Lisa Ekselius.
I början av 2000-talet blev ljusterapi mot årstidsbunden depression gångbart lite varstans. Lisa Ekselius har lett en granskning av internationell forskning om ljusterapi mot depression. Granskningen bedrevs i regi av SBU (Statens beredning för medicinsk och social utvärdering).
– Sammantaget hittade vi ingen forskning som visade att ljusterapi har en signifikant effekt mot depression. Generellt sett var kvaliteten på studierna som hade gjorts väldigt låg. De hade metodproblem, för få personer ingick och flera andra fel, säger Lisa Ekselius.
Den svenska granskningen blev kontroversiell.
– Många tog illa vid sig. Psykiatriska kliniker och andra vårdgivare hade satsat stora pengar på utrustning, säger Lisa Ekselius.
Trots bristen på bevis på att det fungerar marknadsförs speciella ljusterapilampor med att de har terapeutiska effekter. Ljusterapi är vanligtvis att exponera människor för ljus som motsvarar 10 000 lux via en lampskärm; utomhus ligger ljuset på upp till 100 000 lux.
Hur ska man då undvika bli deprimerad på våren?
– Återhämtning är viktigt – även från roliga aktiviteter – och att vårda sin sömn. Nästan all psykisk sjukdom startar med försämrad sömn. Motion, utomhuspromenader, goda relationer, inga droger och måttligt med alkohol är en bra början.
Vad ska man inte säga till den som har en vårdepression?
– Säg inte: Ryck upp dig! Depression kan vara en dödlig sjukdom. Den kan bli så djup att den som drabbats blir helt passiviserad och får livsleda. I värsta fall kan det leda till självmord. Men det finns bra hjälp att få, säger Lisa Ekselius.