Nu i höst ska jag till och fylla 28 år. Det är en svårdefinierad ålder. Allt fler i min egen ålder stadgar sig, skaffar barn, padelracket och belånade bostäder. Själv befinner jag mig i något slags ingenmansland mellan att vara barn och vuxen.
Till exempel har jag har en fin odlingslåda på balkongen – men det är morsan som har planterat den. Jag har körkort – men kan inte backa med släp. Jag kollar på Rapport – men äter gärna glass till middag. Jag har ett utpräglat konsekvenstänk – men tycker att cykelhjälm är lite töntigt. Jag betalar av mina studielån – men blir alltid lika chockad när räkningen kommer.
Jag har nått en ålder där folk ibland frågar om jag har barn, men inte tillräckligt hög ålder för att jag ska förstå om frågan är seriöst ställd eller inte. Och det är precis i den åldern jag vill leva, i många år till framöver.
Att göra:
Ladda ner en av alla stjärnhimmels-appar som finns. De är till stor hjälp för att guida dig på höstkvällens stjärnklara himmel.
Gå på skattkammarvisning i Domkyrkan. Där finns Gustav Vasas svärd och enligt rykten en bit av Jesus kors, bland mycket annat.
Att äta:
Kladdkaka på mitt vis
Vispa 3 ägg med 3 dl socker i en bunke. Tillsätt 1 dl mjöl, 4 msk kakao, 1 tsk vaniljsocker, lite rivet skal från lime och en (generös) skvätt lagrad rom. Smält cirka 100 gram smör i en kastrull och häll i det med övriga ingredienser. Rör om ingredienserna grundligt. Grädda sedan i ugnen på 200 grader i 20 minuter. Låt kladdkakan svalna och servera med vispad grädde och färska bär.