Bosse Andersson kom till Forsmark 1976. Han hade tidigare arbetet på Asea atom med bland annat driftsättning av Oskarshamn 1. Bosse började arbeta som chef för den avdelning som svarade för reaktorfysik och processdatorer. Under sina år på Forsmark hade han flera olika uppdrag. Bosse var bland annat mycket delaktig i starten av samtliga tre reaktorer. Han var delaktig i effekthöjningsprojekten på alla tre reaktorerna och han var med och startade Forsmarks skola. Bosse var en av dem som tidigt insåg värdet och kraften av datorstöd i verksamheten samt digital dokumenthantering, och var med och introducerade detta på kraftverket.
Senare arbetade han med granskning av säkerhetsfrågor på Forsmark. Som den säkerhetsmedvetne och rättrådige person Bosse var, blev han värdefull i rollen som ledamot i säkerhetskommittén. Som chef på kontoret för säkerhetsgranskning var han en stor inspiratör för yngre medarbetare och utvecklade vägvinnande rutiner för granskningsarbetet, speciellt inom härd och bränsle.
I början av 1990-talet drabbades Bosse av flera sjukdomar. Det innebar en vändpunkt i livet, då han slutade röka och började vara mer rädd om sin hälsa. Tillsammans med sin hustru Karin köpte han en skogsfastighet på Söderön, skaffade Roslagsfår och tog jägarexamen. Han fortsatte att jobba, om än hemifrån ibland och i begränsad omfattning fram till sin pensionering. Viljan och längtan till arbetsplatsen var alltid stark, sjukdomarna till trots.
Bosse hade ett stort engagemang för sitt arbete och var en mycket omtyckt kollega på Forsmark. Han var aktad för sin stora medmänsklighet och var begreppet Forsmarksandan personifierad. Han var en av nybyggarna som flyttade hit i samband med Forsmarks tillkomst och hans intresse för arbetsplatsen förblev stort. In i det sista kunde vi som träffade Bosse under hans sista tid i livet se hur det glimmade till i blicken på honom när arbetsplatsen kom på tal. Han hade många historier om Forsmark och han delade dem gärna.
Vi är många som minns Bosse. Han kunde verka butter och tvär – ett uttryck för hans starka engagemang i sådant som kunde handla om arbete, politik och föreningsliv. Samtidigt var han en varm och familjekär man med hjärtat på det rätta stället.
Våra tankar går till Karin och döttrarna Annika, Laila och Bodil med familjer.