Vi och så många av hans vänner, sörjer en kär och omåttligt uppskattad kamrat.
Urban föddes i Uppsala och växte upp på Höganäsgatan i Uppsala. Somrarna tillbringades på föräldrarnas sommarställe i Järlåsa. När Urban började gymnasiet flyttade hans föräldrar permanent till Järlåsa. Han bodde själv kvar i lägenheten som blev en naturlig samlingsplats för hans vänner.
”E vi nå kompisar?” Urban hade en unik förmåga att odla vänskap. Vänner hade stor betydelse för honom oavsett om det gällde arbete, föreningar eller privat. Han var alltid den samverkande kraften för trivsel och umgänge. Det är sällsynt men samtidigt en bekräftelse på vad vänskap och lojalitet betydde för honom. Allt.
Urban utbildade sig till ingenjör och gjorde sedan värnplikten som kompanibefäl i Gävle på I14. Han kom sedan att arbeta inom radiokommunikation som säljare/projektledare. In i det sista jobbade han på Eltel Networks. Urban åtnjöt ett gott rykte och respekt i sina yrkesroller.
Urban var en aktiv person. Vasalopp, resor, promenader och herrklubbsaktiviteter uppskattades alltid. I övrigt ett sportintresse nära noll. Båtlivet kom under senare år att bli viktigt för Urban och Evelyn. Deras kärlek till vatten gjorde också att de införskaffade en liten stuga vid Dalälven nära Söderfors, vilken kom att bli deras smultronställe.
Urban var alltid generös med att vara tillgänglig för sina vänner. Han hade sina egna ideal som han stod för men respekterade andras åsikter och göranden. Materialistisk var han inte, det var umgänget som var det viktiga.
Det är fortfarande svårt att förstå att han inte finns med oss längre. Det får oss att tänka på en scen ur Ronja Rövardotter då SkallePer har dött och Borka utropar:
”Han har funnits jämt! Och nu finns han inte! Han fattas mig så det skär i bröstet!”