I början av 1990-talet blev Ulla Buckley vår arbetskamrat i Uppsala Läns Bildningsförbunds projekt om folkbildning och kultur inom vården. Projektet, som stöddes av landstinget och Uppsala kommun, permanentades efter några år och Ulla arbetade fram till pensionen 2009. Under alla år arbetade hon på flera olika sätt med att sprida folkbildning och kultur främst till brukare och deltagare från olika vårdområden och hon arbetade även som cirkelledare i flera ämnen, under senare år främst inom NBV.
Vi vänner och arbetskamrater minns Ulla som den glada och positiva, med stor pedagogisk och diplomatisk kompetens och alltid och främst med brukarnas bästa i sikte. Vi brukade skoja om att ingen vi kände hade sådan bildning, sett så många teaterföreställningar och utställningar, gjort så många studiebesök, hört så många föreläsningar som Ulla. Och så var hon så berest – kunde berätta så roligt från alla världens hörn.
Bland det sista vi två gjorde tillsammans var en kartläggning 2009 på uppdrag av Landstinget i Uppsala län - Kanaler och nätverk kring kultur i vården i Uppsala län. Utredningen var omfattande i sitt ämne och fick ett mycket gott mottagande. Jag vill även nämna, att trots att Ulla inte hade svenska, utan finska som modersmål, kunde jag aldrig någonsin under alla år se ett enda fel i hennes behandling av svenska språket – och hennes fenomenala språkbegåvning sträckte sig även givetvis till Peters modersmål, engelska.
På vårt kooperativa kontor i Uppsala fanns även Riksteatern i Uppsala län och Friluftsfrämjandets Upplandsdistrikt. Vi är därför ett flertal som hade glädjen att under många år arbeta och umgås med Ulla – det blev tomt då hon lämnade sin tjänst och vi minns med värme och saknad en mycket gedigen och sympatisk arbetskamrat.