Ulf tog studenten 1962 i Linköping med blivande makan Birgitta som en av klasskamraterna. Sedan följde medicinstudier i Uppsala och disputation 1970. Efter år som post.doc. i USA återvände han och blev 1981 professor i medicinsk genetik vid Uppsala universitet.
Hans lysande karriär som forskare får andra redogöra för, här vill jag ur ett vän-perspektiv berätta om andra drag i hans rika personlighet.
Ulf var en livsnjutare som älskade konst och opera, viner och gastronomi. I matklubben Kastrullkramarna hängde vi tillsammans över grytorna och njöt sedan av mat och dryck, gärna med kommentarer om vinerna och referenser till någon av alla de stjärnkrogar som Ulf besökt. Till kaffet vidtog livliga diskussioner, där Ulf bidrog med sitt vetande, sin klokskap och djupa humanism.
Under åren 2005–2012 var Ulf inspektor vid Östgöta nation i Uppsala och jag hade förmånen att samtidigt vara nationens proinspektor. Ulf ledde nationen med vänlig värdighet och hans stora kontaktnät bidrog till att ett antal prominenta östgötar knöts till nationen som hedersledamöter. Vi gladdes båda åt att nationen med stil upprätthöll fina festtraditioner, samtidigt som den fortsatte att till vardags vara ett andra hem för studenterna. I nationshuset kan man beundra ett fint porträtt av Ulf, målat av Jim Frykholm.
Vid sidan av sin forskarkarriär månade Ulf om de fria konsterna vid universitetet, och blev en av initiativtagarna till att operan Tosca uppfördes med domkyrkan, universitetsaulan och rikssalen på Uppsala slott som spelplatser. Sin biroll som (icke sjungande) kardinal i akt 1 var han mycket stolt över.
Ulf och Birgitta älskade sitt sörmländska Eckersta, där gästfriheten var stor. Dock fick man räkna med att Ulf på krocketbanan förvandlades till en hänsynslös ”killer”, som utan förbarmande skickade andras klot ut i terrängen. Med detta undantag var han den mest angenäma, vänliga och omtänksamma person man kan tänka sig.
Vi är många som sörjer hans bortgång, men minns honom med glädje och tacksamhet. Våra tankar går till Birgitta och den övriga familjen, som på ett beundransvärt sätt funnits vid hans sida under den svåra sjukdomsperioden.