Tommy var född i Tierp. Han utbildade sig till elektronikingenjör och fick sommarjobb och sedermera anställning vid Fysikum, Uppsala universitet där han verkade till sin pensionering.
För oss som unga doktorander vid Fysikum på 1970-talet blev Tommy en stor källa till glädje och nytta. Inget problem med våra ofta egenbyggda instrument var för litet för att inte Tommy skulle engagera sig och hjälpa till. Han konstruerade också ofta utifrån våra bristfälliga beskrivningar fullödiga instrument som fortfarande används i forskningen. På den tiden kunde vi som doktorander uppsöka Tommy och få hjälp utan tanke på vad det kostade. Institutionens basanslag täckte utgifterna. Sedan kom andra tider och basanslagen från universitetet minskade. Forskningen blev mer fragmentiserad när det gällde finansieringen. Tommy försökte ändå på alla sätt balansera detta så att unga forskare ändå kunde komma till honom och få hjälp.
Tommys engagemang för instititionen kom även att gälla pryoverksamheten. Många är de niondeklassare som fick sin första inblick i elektronikens värld under hans ledning. Han tog också hand om många arbetshandikappade som kunde komma tillbaks till arbetslivet genom hans generösa vägledning.
Tommy bidrog i stor grad till att tiden på Fysikum både blev framgångsrik och trivsam för oss såväl som doktorander, yngre och äldre forskare.
Vi är tacksamma att ha fått lära känna den kunniga, glada, generösa och varma människan Tommy Andersson.