Sten träffade jag i kyrkorådet och fann i honom en av de mest bildade personer jag någonsin mött. Han hade förmåga att initiera det ”goda samtalet” varhelst han kom. Han var sällsynt väl beläst och hade ett fenomenalt minne. Samtidigt var han lågmäld och vidsynt. Han höll en låg profil och var aldrig mästrande eller ”besserwissig”. Han var en mentor i ordets bästa bemärkelse.
Sten var akademiker och inledde sin karriär med studier i medicin. Han övergick dock till att studera psykologi. År 1961 tog han en fil. kand. examen vid Psykologiska institutionen och började direkt att arbeta där och hade befattningar från amanuens, studierektor, universitetslektor till prefekt. Han disputerade 1969 på en avhandling, där han visade på encelliga djurs förmåga att lära sig skilja mellan ljus och mörker. Ämnet var ren grundforskning och avhandlingen fick högsta betyg ”Laudatur”, vilket var mycket ovanligt. År 2019 promoverades han till jubeldoktor.
I nästan 40 år var han kyrkvärd i Häggeby församling. Under dessa år hade han kyrkliga uppdrag i församlingen, i pastoratet och i stiftet. På nationell nivå verkade han en tid i Kyrkomötet och i Svenska kyrkans församlingsförbund. Uppdragen var många och han skötte dem så väl, att han rönte stor respekt för sina kunskaper och sin långa erfarenhet. Intressant var att hans gudstro var agnostisk. Han ifrågasatte Guds existens, men hoppades att Gud faktiskt fanns.
Han hade ett brinnande intresse för många ämnesområden, speciellt historia, något som kom till uttryck i en stor mängd lärda föredrag. Inte minst framstod han som ett ankare för Häggebys kulturhistoria.
Livet går nu vidare utan Sten Bergström, en man som försynt och utan dramatik lämnat världen. Kvar finns saknaden efter en sällsamt levande personlighet.
Requiescat in pace.