I år firar vi hundraårsjubileum av kvantmekanikens tillkomst. Kvantmekanik var Örjans främsta forskningsområde. Under senare delen av 1960-talet arbetade han bland annat med olika problemställningar relaterade till så kallade dubbelbarriärproblem, där han gjorde analytiska precisionsberäkningar med delvis ny metodik. Det resulterade bland annat i ett stort arbete tillsammans med sedermera professorn Nanny Fröman publicerat i den ansedda tidskriften "Nuclear physics".
En stor utmaning för Örjan främst under 1970-talet var problemet gällande partiklar som infaller mot ett system av barriärer. Liksom i fallet med dubbelbarriären kan ett barriärsystem, som är omöjligt att passera för en klassisk partikel vara helt transparent under vissa villkor. Örjan lyckades med hjälp av avancerade kvantmekaniska beräkningar finna analytiska samband som med hög precision kunde bestämma villkoren för transparens. Detta resulterade i flera arbeten. Hans vetenskapliga arbete präglades av en noggrannhet som inte är lika vanlig i våra dagar.
Som universitetslektor kom Örjan att möta många studenter vid teknisk-naturvetenskapliga fakulteten, inte minst inom civilingenjörsutbildningen, där han var en uppskattad lärare. Han var en omtyckt granne i ett radhusområde, där under en period fem av fyrtio hushåll hade anknytning till tidigare institutionen för teoretisk fysik.
Mina tankar går till hans närmaste och jag lyser frid över hans minne.