Mona växte upp i Ramhäll i Roslagen. Efter studentexamen i Uppsala, fortsatte hon studera vid Uppsala universitet, där hon avlade en pol.mag.
Mona arbetade med kulturfrågor inom Uppsala kommun. Från 1970 och mer än tjugo år framåt arbetade hon på kulturförvaltningen, ibland som tf chef. Det var en spännande tid med livlig kulturpolitisk debatt och en ny statlig kulturpolitik. Förvaltningen var under uppbyggnad och Monas stora organisatoriska talang kom väl till pass. Även under perioder då Mona inte var chef, var hon förvaltningens fasta punkt. Genom sin klokskap och analytiska förmåga var hon oss till stor hjälp. Hon tog sig alltid tid för våra frågor, stora som små, och bidrog därmed både till arbetsglädje och konstruktiva lösningar. Mona var en kraftfull, uppriktig och kompetent kvinna!
Under 90-talet lämnade Mona kulturförvaltningen för kommunledningskontoret, där hon fortsatt arbetade med kulturfrågor. Hon hade bland annat en viktig roll som projektledare vid tillblivelsen av Uppsala Konsert och Kongress, som efter många diskussioner och utredningar kunde invigas 2007. Under alla Monas år inom kommunen var hon mycket uppskattad och högt värderad av dem hon samarbetade med inom olika institutioner och föreningar.
Efter pensioneringen fortsatte Mona ta del av Uppsalas rika kulturutbud. Hon fick även mer tid för sina barn och barnbarn. En stor del av sin sista tid tillbringade hon på sitt älskade Gräsö, där hon gladdes åt allt som växte.
Under sin sjukdomstid visade Mona prov på otrolig styrka. Vi träffades och pratade jobbminnen, men inte bara. Hennes optimism och styrka i denna svåra tid var en inspirationskälla för oss alla.
Vi – familj, vänner och arbetskamrater som mött Mona genom åren – saknar Mona. Hon är och förblir en förebild för oss alla.