Rolf började som frilansskribent för UNT på 1970-talet. Vid den tidpunkten hade tidningen minst en medarbetare på varje ort i Uppland och de här personerna blev ofta en institution på orten. De kände alla och de visste allt om bygden. De var viktiga, för att inte säga oumbärliga, för UNT:s närvaro. Det här engagemanget växte under åren och 12 mars 1990 började Rolf som lokalredaktör i Östervåla.
Det blev många besök i Östervåla genom åren och jag lärde mig varje gång något nytt. Framför allt om Östervåla. Rolfs kunskap om människor, företag och hembygdens historia var enorm. Det tog aldrig slut. Han var stolt över bygden och människorna där och för den lokala idrotten var han ett levande uppslagsverk.
Som medarbetare var Rolf oerhört lojal och dök något oplanerat upp i hans delar av Uppland var lösningen alltid bara ett telefonsamtal bort. Rolf ställde alltid upp. Han var lösningsorienterad, det fanns alltid en kompromiss inom räckhåll. Rolf Gustavsson var en helt igenom snäll och bra person.
Rolf hade dessutom en skön och lite underfundig humor. Tonen i morgontidningarna var mer återhållsam förr och det var ytterst sällan en nyhetstext ledde till att läsaren drog på munnen. Men jag minns ett tillfälle. Ett av lagen som Rolf bevakade hade haft lite för bråttom uppåt i seriesystemet och spelade i division som låg en bit över lagets kunnande. Spelarna kämpade på heroiskt. Trots att förlusterna radades upp, lyckades de på ett storstilat sätt hålla siffrorna nere. Men en av ledarna tyckte på fullaste allvar att skillnaderna inte var så väldigt stora.
– Det är så lite, det är bara två små detaljer som skiljer oss från övriga lagen i serien, suckade ledaren efter lagets sjunde eller åttonde raka förlust.
– Jaså, vilka detaljer då? undrade Rolf.
– Vi missar för många lägen, vi gör inte tillräckligt många mål, svarade ledaren.
– Men den andra detaljen då? fortsatte Rolf.
– Vi släpper in för många mål.
Ledaren var känd för att ha humor och glimten i ögat men jag tror ändå att Rolf funderade länge över om han skulle citera honom eller inte. Jag är glad att han gjorde det.
Rolf slutade som lokalredaktör sommaren 2002 men fortsatte att leverera texter från den lokala idrotten fram till 2012. Den sista av alla hans artiklar handlade om Östervålas flickbrottare som tog brons i flickfyrstads.
Det känns sorgligt att han inte längre finns med oss.