Tönu föddes i Estland men flydde till Sverige vid Sovjets invasion 1944. Han växte upp och utbildade sig i Uppsala. Där disputerade han 1964 på en avhandling om optimal placering av finansiella tillgångar. Den fick högsta betyg och belönades med Erik Lindahlpriset.
Tönu var t f professor i nationalekonomi vid Uppsala universitet 1964–70 och professor vid Umeå universitet 1971–2001. I Umeå utvecklades nationalekonomi och Centrum för Regionalvetenskap (CERUM) till betydande forskningsmiljöer med omfattande internationella nätverk och vetenskapliga samarbeten i en rad länder.
Bredden i Tönus forskning reflekteras i hans redaktionella arbete för tidskrifterna Regional Science and Urban Economics, Networks and Spatial Theory, Chaos, Solitons & Fractals och Discrete Dynamics in Nature and Society.
Tönu var Sveriges ledande matematisk-ekonomiska teoretiker. Mycket av hans banbrytande arbete med rumsliga och dynamiska ekonomiska modeller skedde i samarbete med matematiker i Providence, USA, München, Kiev, Cartagena och Urbino.
Hans vetenskapliga produktivitet och kreativitet var enastående. Tönu publicerade nära 300 artiklar och cirka 25 böcker. Han arbetade in i det sista med ett nytt vetenskapligt arbete.
Tönu var en mångsidig intellektuell med konstnärliga intressen. Han skrev en bok om konst och vetenskap, skapade en framstående barockmusikfestival och tillverkade utmärkta gambor och cembali, instrument han gärna använde tillsammans med vänner. Tönu trakterade sin gamba tills sjukdomen hindrade honom. Planen var att bygga en ny virginal.
Som vänner och kollegor sedan 1970-talet är vi djupt sorgsna över hans bortgång. Vi saknar det musikaliska samspelet och samtalen om ekonomisk teori, konstnärlig och vetenskaplig kreativitet och värdet av bestående vänskap.