En ledande expert på svensk och internationell utbildnings- och forskningspolitik har lämnat oss. Sina väldiga kunskaper hade han skaffat som huvudsekreterare i Rådet för forskning om universitet och högskolor, där han byggde ett expertnätverk som kom Sverige till nytta. Utbildningsminister Carl Thams beslut 1997 att lägga ned Rådet möttes därför av stora protester. Thorsten personligen tog till orda om den förbittring över politikens ”antiakademism” som socialdemokratins sympatisörer vid akademin kände. Och ministern och statssekreteraren fick gå.
Thorsten föddes i Morjärv. Studentexamen i Kalix och Jägarskolan i Kiruna. Studier vid Stockholms universitet, doktorand i projektet om Sverige under andra världskriget, finansierat av Riksbankens Jubileumsfond. Avhandlingen Motstånd-Anpassning-Uppslutning kom 1978. Ett kvartssekel senare enrollerades han som sekreterare i utvärderingen av Jubileumsfonden, som lämnade nyttiga och viktiga rekommendationer.
Det är en lätt överdrift att Thorsten stod för en stor del av den akademiska rörligheten bland landets historiker. Han undervisade och forskade vid Berkeley och Humboldt-universitetet i Berlin. Han var verksam vid Linköpings universitet, Blekinge Tekniska Högskola och från 1998 professor i historia i Uppsala. Han avslutade sin akademiska gärning som vicerektor i Örebro där hans insatser har betytt mycket. Han var ansvarig för strukturen på ett antal strategiska initiativ och bidrog med väsentliga internationella perspektiv. Han blev rektors ”akademiska samvete” för vad som var möjligt och önskvärt att göra vid ett äkta universitet.
”Morajärvarn” Nybom övergav inte födelsebygden. Bärplockning och potatisupptagning från egna åkern i Morjärv lockade. Under långa sommardagar levdes livet med de närmaste, batterierna laddades, och det berättades och fabulerades. I den ljusa stämningen vill vi överlämna Thorsten åt minnet.