Per Block tillhörde en av de stora prästsläkterna i Göteborgs stift. Hans far var kyrkoherde i Haga. Han tog studenten 1953 vid Hvitfeldtska i Göteborg med stort A i alla ämnen utom i gymnastik där han hade B. Det ansågs självklart att han skulle bli präst.
Han började sina universitetsstudier med att läsa grekiska, hebreiska och filosofi i Göteborg. I Lund blev han sedan snabbt färdig med en teologie kandidatexamen. Men prästvigningen fick vänta. Kårpolitiken lockade. Fortsatta akademiska studier låg närmare till hands. Han blev så småningom teologie licentiat. En tid var han också studentpräst. Han erbjöds att delta i ett forskningsprojekt om religionens roll och relation till det omgivande kulturlivet. För sitt arbete med Nya testamentet 1981 blev han också teologie hedersdoktor i Lund.
Jag mötte Per första gången 1968 på en bibelöversättningskurs i Tyskland. Vi delade rum och fick tid att diskutera en rad teologiska frågor, han utifrån sin kyrkligt konservativa västkustbakgrund och jag utifrån min norrländska fromhet. En punkt skilde oss åt: synen på auktoriteter i kyrkan. Kyrkans lära var vid denna tid en bindande storhet för Per och ämbetet garanterade rätt lära. Senare reducerades denna auktoritetstro och han avsade sig prästämbetet.
Per efterträdde mig 1975 som översättare i den nytestamentliga översättningskommittén och sedan som universitetslektor i Nya testamentet i Uppsala. Ingen i bibelkommissionen hade en sådan bredd som Per. Han arbetade några år med Nya testamentet och var tillsammans med Christer Åsberg huvudansvarig för noter och uppslagsdel i den nya översättningen 1981. Han blev huvudöversättare av Gamla testamentets apokryfer (1986) med Gun-Britt Sundström och Jerker Blomqvist som språkexperter. Han kom också att som hebraist arbeta med delar av Gamla testamentet. Och i slutskedet var det han som arbetade mest med uppslagsdelen i Bibel 2000.
Per hade, med sin rika utrustning, svårt att avsluta. Nu har han fått sluta, men han lever vidare genom sitt omfattande bibelarbete. Vi minns honom med djup beundran och stor tacksamhet.