Han växte upp vid Lungers udde i Hjälmaren, tog studentexamen i Örebro 1951, gjorde militärtjänst vid Livregementets grenadjärer och blev reservofficer där. Vid Uppsala universitet följde f.k.-examen 1958 och en lic.avh. 1967 om Jämtlands försvar under karolinsk tid.
Efter tjänster på Uppsala universitetsbibliotek, Krigsarkivet och Stockholms stadsarkiv var Lars Otto under 21 år landsarkivarie i Uppsala. Han var en uppslagsrik och omtyckt chef som lade stor vikt vid arkivmaterialets tillgänglighet samt handledning av forskare. Flytten från Uppsala slott till nya lokaler i Uppsala Arkivcentrum tog mycken tid och kraft.
Hans erfarenheter inom arkivväsendet medförde förnyelse i många sammanhang. Banbrytande var en digitalisering av arkivmaterialet och engagemang för tillkomsten av SVAR (Svensk arkivinformation) i Ramsele.
Som pensionär fick han mer tid för sina forskarintressen; arkiv, personhistoria, historiska sällskap och framför allt militärhistoria- till lands och sjöss. En specialitet var stora kunskaper om örlogsflottans och skärgårdsflottans fartyg. Många år som styrelsemedlem i stiftelsen Nerikes regementen och Upplands regementes historiekommitté resulterade i ett omfattande redaktörskap och ett stort antal artiklar och böcker. År 1999 överraskade han forskarvärlden då han visade att slaget vid Gestilren 1210, som tidigare troddes ha stått i Västergötland, istället stod i Uppland. Under senare år gav han ut flera band av Uppsala stifts herdaminnen. Han var aktiv frimurare och hade styrelseuppdrag i flera andra sällskap. Utnämningen till hedersdoktor vid Uppsala universitet kom 2001.
Hjälpsam, vänsäll och med en blygsam framtoning genomförde Lars Otto med ståndaktig energi och viljestyrka sina uppdrag. Beredvilligt ställde han ofta upp för att hjälpa andra. Han var en hedersman som vann mycken uppskattning och en stor vänkrets.