Jan Torsten Ahlstrand träffade jag första gången på en föreläsningskväll i Skissernas museum i Lund när han var chef där. Efteråt bjöd han på en generös privat visning av de förberedande konstverk han var mest stolt över. Den generositeten delade han ofta med sig av även i andra sammanhang. Hans minnesbank var imponerande, både då det gällde konsthistoria och arkitektur men också litteratur.
Vi var en tid med i Västgöta Gille i Skåne, det enda i Sverige som inte har kvinnliga medlemmar. Jan Torsten och jag skrev en motion där vi föreslog en ändring av stadgarna. Vi upplyste om att Västgöta Gille i Stockholm ansåg att det låg i tiden att välja in kvinnor – redan på 1950-talet! Jag kunde dessutom upplysa om att Västgöta Gille i Östergötland bara hade ett medlemskrav: att vara född i Västergötland. Eller någon annanstans.
Vid en preliminär omröstning var 52 procent för och 48 procent emot förslaget. Jag träffade senare en av de mest inflytelserika personerna i ledningen och sa att ”det blir väl trevligt med lite kvinnlig fägring i gillet”. Han blev upprörd: ”Det måste vi till varje pris förhindra. Ett så gammalt ärevördigt sällskap”.
Det lyckades de också med. Vid ”den slutliga omröstningen” några månader senare blev det minsta möjliga majoritet för nej till kvinnor. Då lämnade Jan Torsten och jag ”detta ärevördiga sällskap”.
Vi var båda intresserade av bemärkta gravplatser och brukade guida varandra på olika kyrkogårdar. Han hade med sig en liten plunta med den finaste konjaken och två små bleckmuggar. Sedan valde vi ut de gravar där vi tog var sin hutt och hällde några droppar på graven för att de döda skulle känna sig delaktiga. Sista gången var när vi besökte Bengt Lidforss grav på Klosterkyrkogården i Lund. Han gav mig då två vackert inbundna böcker med Lidforss debattartiklar, skrivna med ett knivskarpt intellekt. I Malmö visade jag honom bland annat stenhuggaren S P Anderssons grav på Pauli norra kyrkogård med texten ”Dödad av denna sten”.
Vid sista besöket på Norra kyrkogården i Lund visade han mig sin egen framtida gravplats där hans dotter, död i späd ålder, ligger begravd. Ingen av oss kunde då ana att hans egen förestående död var så nära i tid.