Jag lärde känna Hodder som chef för Arméns Kompaniofficersskola i Uppsala, där jag var lärare i mitten av 1970-talet. Han var en synnerligen klok chef, som lyssnade på sina medarbetare och därefter fattade beslut som god ledare.
Förutom chefstjänsten i Uppsala var Hodder senare också militär chef på Gotland och även chef för regementet i Hässleholm, nämligen Södra Skånska Dragonerna P2. Mest känd blev han dock som Hovstallmästare och han var då tillika Försvarsområdesbefälhavare i Stockholm och chef för K 1/Fo 44. Hodder Stjernswärd var kavalleriofficer och började sin militära bara vid Norrlands Dragoner i Umeå och slutade som överste av 1.graden.
Som hästkarl hade Hodder verkat på ridcentra i Strömsholm, Sörmland och på Flyinge i Skåne, där han växte upp och där hans far var en legendarisk chef. På äldre dagar flyttade Hodder åter till Skåne och bosatte sig i Ystad, då han träffat Emelie från trakten, som han gifte sig med.
Ett av de mera angenäma minnena från vår bekantskap var under skolans vinterutbildning. Jag fick då förmånen under ett par vintrar och dagar göra dagsutflykter på skidor med Hodder under trevliga och kamratliga former och lärde då känna denne personlighet närmare. Vi hade trevliga samtal och härliga upplevelser i fjällvärlden.
Intill slutet var Hodder aktiv och vid enastående mental hälsa. Detta visade han ofta med sina insändare i Ystads Allehanda. Det var ett nöje att läsa hans begåvade inlägg i tidningen.
Hans militär-historiska intresse och kunskap är omvittnat, liksom hans fantastiska fina samling av tennsoldater.
Vår vän Hodder Stjernswärd var adelsman, officer och gentleman med gedigna historiska och militära samt inte minst kunskaper om hästar, ridning och med vad allting därtill hör. Vi är många i landet som kände och beundrade honom och som nu saknar honom som vän, kamrat och chef. Dock bevarar vi hans minne med tacksamhet och saknad.