Claes var läkarson från Borås men hade också genom återkommande sommarvistelser en nära anknytning till Gotland. Efter studentexamen i hemstaden började han studera till läkare i Uppsala och tjänstgjorde samtligt son amanuens och assistent vid de fysiologiska och medicinskkemiska institutionerna. Efter sin med lic examen 1955 hade han olika förordnanden inom kirurgi och ortopedi i Borås, innan han återvände till Uppsala för vikariat på Centrallaboratoriet och medicinkliniken.
Där träffades vi ånyo eftersom vi kände varandra väl från Uppsalasången. Av en lycklig slump kunde vi under några år skapa en sånggrupp ”Mediziner Sängerknaber”, som framträdde spontant eller på personalfester.
Claes blev min närmaste medarbetare de första åren på Sätra Brunn, där vi också lärde känna vandras familjer. Alltsedan dess har vidhängt ihop och följt varandras öden.
Claes efterträdde Lars Linder på Kungsgärdets sjukhus och efter några år blev han överläkare på Tunåsens sjukhem, där han stannade yrkeslivet ut. Han blev mycket omtyckt av patienterna och uppskattad av all personal.
Vi försökte uppehålla vår sångförmåga under god ledning och valda sånger ur OD:s repertoar samtidigt med den sällskapliga samvaron. Claes var i många år ”notmästare”, noggrann och sorgfällig, och höll efter oss mer bohemiska naturer.
En livslång gemenskap med kollegiala och kantabla förtecken har avslutats. Kvar står minnet av samvaron med en sällsynt varm personlighet.