Ann-Marie föddes i Göteborg, flyttade som barn till Karlskrona och sedan till Uppsala. Hon avslutade sin skolgång i den kommunala flickskolan (Magdeburg) och utbildade sig till sjuksköterska.
1960 knöts hon till Sätra Brunn, Uppsala universitets sommarsjukhus, som chefsköterska, en befattning som hon uppehöll en lång rad år. Varje sommar tog Brunnen i två femveckorsterminer emot över 1000 patienter; de flesta var reumatiker med varierande handikapp. Under tillsyn av läkare erbjöds alla en individuellt anpassad behandling med lerinpackningar och tallbarrsbad, sjukgymnastik, fysisk träning samt arbetsterapi med allehanda aktiviteter samt utprovning av tekniska hjälpmedel. Sommarvistelsen på Brunnen gav en god hjälp att bättre klara de kommande höst- och vintermånaderna.
När jag efterträdde Nils Brage Nordlander som överläkare var det en trygghet att Syster Ann-Marie fortsatte i sin befattning. Hon såg tidigt de svårigheter reumatikerna hade vid hanteringen av sina medicinförpackningar. I samarbete med sjukgymnaster och terapeuter skapades ett program för ledskydd, som vann gehör runtom i landet.
Många år senare återtog Ann-Marie sitt engagemang för ledskydd genom att tillsammans med sin dåvarande make och dottern Anna öppna en butik med hjälpmedel för handikappade.
Ann-Marie blev en självklar medarbetare vid starten av Läkarhuset i Uppsala 1964, där hennes ledarförmåga och personliga kvaliteter blev till stor hjälp. Många patienter har vittnat härom: mottagningssköterskan blev ofta förtrogen med de hjälpsökande, som hade lättare att tala med henne om sina personliga bekymmer än med doktorn.
Vi är många medarbetare och vänner som nu sörjer hennes hastiga bortgång – länge skall vi minnas den arbetsglädje och varma vänskap hon skänkte.