Familjens vän musikläraren, pedagogen och riksspelsmannen Anders Liljefors har lämnat oss i stor saknad och med en tomhetskänsla som uppstått efter många årtiondens samvaro.
Musik och sång har präglat umgänget, middagar vid helger, resor ut i Europa, promenader och vardagskontakter. Sorger och glädjeämnen har delats över tänkbara gränser.
Efter pensionen blev det en vana att vi och Anders med hunden, hade våra fredagspromenader längs med Fyrisåns backiga landskap. Att stanna vid märkliga stenar och bara sitta och småprata vid kanten av vattnet som trögt förflyttade sig var rogivande stunder fyllda av förtroende. Därefter hemkomst och kaffe på någons veranda. En gång att särskilt minnas var i sällskap med en låda Havannacigarrer och en flaska. Solen blixtrade i glaset.
Alla dessa minnen från resor, med familjerna eller med kören, var trevliga och värdefulla att minnas tillsammans med makan Marianne, som nu lämnas ensam efter ett mycket långt äktenskap. Andra minnen är de oförglömliga timmarna från midsommarnätterna vid Årby. Vid midnatt blev det alltid "eine kleine nachtmusik", då både unga och gamla musiker förenades i ljuvlig musik under Anders ledning.
Anders tillhörde ett litet sällskap som har höll samman under många år. Saknaden är stor när Anders spel och humoristiska inlägg inte längre går att njuta av.