Arne Back föddes 1922 och växte upp i Umeå. Han studerade statsvetenskapliga ämnen i Uppsala och kom under större delen av sitt yrkesliv att arbeta inom folkhögskolevärlden. Efter några år som lärare blev han kallad till Blåbandsrörelsens nystartade folkhögskola Helliden i Tidaholm 1953. Han var 31år och blev därmed landets yngste folkhögskolerektor. Arne var en driftig rektor. Förutom de allmänna kurserna utvecklade skolan uppskattade konsthantverkskurser, tex i silversmide, textil och grafik, kurser som fortfarande utgör skolans profil.
Den unge rektorn på Helliden blev snabbt känd inom folkhögskolevärlden som en person med stort intresse för skolformens utveckling. Folkhögskolans lärarförbund vände sig med förtroende till Arne i ekonomiska frågor. Med sitt klara intellekt och sin analytiska förmåga var han under flera decennier en stor tillgång i SFHL:s fackliga verksamhet.
Arne berättade med förtjusning om sitt intresse för friidrott i ungdomen. Han tävlade flitigt – men tränade aldrig. Han vann ändå. Ända upp i 70-årsåldern hoppade han höjd över en tvättlina, uppspänd i trädgården.
Som pensionär kom han småningom tillbaka till Uppsala. Ett starkt politiskt intresse förde honom till Luthagens socialdemokratiska förening och till s-föreningen Veteranerna. Med sin långa och omfattande erfarenhet och sin outsinliga nyfikenhet var han en stor tillgång i alla, ja alla, diskussioner. Inget ämne var honom främmande. Med sitt varma leende och sin outtröttliga debattlust var han en älskad och respekterad kamrat och vän. Han hade en egen förmåga att sätta in frågor i ett längre perspektiv. Han var ingen nostalgiker men kunde bli upprörd när det som var bra i det gamla slarvades bort i det nya. Vi är många som sörjer Arnes död. Samtidigt är vi tacksamma över att ha lärt känna honom och gläds åt härliga minnen av liv och debatt.
För s-föreningen Veteranerna