”Inger är inte inne, hon är ute på jobb. Säkert tillbaka sen eftermiddag. Hon är på kommunen.”
Klart att Inger var i korridorerna på Uppsala kommun. Som redaktionschef på Uppsalatidningen låg det i uppdraget att också vara reporter. Den tiden lade Inger med självklarhet på att ställa frågor till kommunens politiker om beslut och utspel och till tjänstemännen om planer och förslag. Hon kunde kommunbevakning. Förstod betydelsen av att göra det krångliga tillgängligt och läsvärt.
För det blev inget av planerna på att bli socialsekreterare efter uppväxten i Karlstad. Inger Nilsson valde i stället att ta samhällsintresset vidare till att bli journalist. Efter journalisthögskolan läste hon ytterligare kurser i samhällsplanering och ekonomi för att förstå hur kommuner fungerar. Det gav utdelning när hon blev kommunreporter på tidningen Folket i Eskilstuna.
Då hade hon varit allmänreporter på samma tidning och också fått erfarenhet från vikariat och tjänster som både reporter, redigerare och lokalredaktör i Värmland, Småland och på Tidningarnas Telegrambyrå i Stockholm.
Från Folket var steget inte långt när konkurrenten Eskilstuna-Kuriren behövde just en kommunreporter 1988. Sedan blev det blev samma tjänst på Strängnäs tidning 1996 innan det var slut på pendlandet från Uppsala då veckoutgivna Uppsalatidningen startade 2004.
Inger Nilsson ledde redaktionen med ett lågmält och tydligt närvarande ledarskap. Resultatet blev en av landets innehållsmässigt bästa gratistidningar.
Inger sörjs närmast av maken Olav Mäepea, döttrarna Linnea och Lovisa Mäepea Nilsson.