Gunborg Carlsson (1937–2025)

Gunborg, född Zäther, föddes 1937 i Össjö, nära Ängelholm. Föräldrarna hade där från grunden byggt upp ett lantbruk – ”egnahem”. Livet på gården präglades av att alla hjälpte till, av sparsamhet och kunskap om praktiska saker. Allas lika värde var viktigt. 

Gunborg fick möjlighet att ”läsa vidare”, blev student och småskollärare. Sen började hennes livsvandring med Mårten, som hon träffat 1955 på gymnasiet i Ängelholm. Han hade 1958 börjat studera på dåvarande Lantbrukshögskolan på Ultuna. Hon fick en tjänst som småskollärare i Österbybruk och kunde under helgerna delta i det intensiva studentlivet på Lantbrukshögskolans Studentkår. 1962 gifte de sig, bosatte sig i Uppsala och Gunborg studerade sociologi och psykologi, studier som hon sedan fortsatte till speciallärare. Mårtens olika tjänster ledde till att de flyttade till Skåne och Tyskland. Men 1982–1994 är de tillbaka på Ultuna, då Mårten blivit SLU:s rektor. Gunborg arbetade på olika lågstadieskolor.

Vi som skriver detta minnesord var kring 1990 ordförande i tre av SLU:s studentkårer och i dessa roller lärde vi känna Gunborg. Rektorsparet var med på otaliga studentfester från Umeå i norr till Alnarp i söder, alltid intresserad av oss studenter. Genom sin närvaro visade de hur viktigt kårarbetet var; inte bara för utvecklingen av utbildningarna, utan även för fortlevnaden av det speciella kårlivet vid SLU:s olika studentkårer. Det var livat men städat.

Men – och detta var något speciellt – studenter var ofta inbjudna till hemmet i Sunnersta, på gångavstånd från Ultuna. Gunborg var en duktig kock och en omtänksam och omhändertagande värdinna. Diskussionerna runt matbordet innehöll stort och smått, och Gunborg bjöd oss på nässelsoppa och andra godsaker. Avståndet blev kort mellan SLU:s ledning och den mest juniora studenten. 

När Gunborg och Mårten vänt hem till Skåne välkomnades SLU-studenter på Alnarp till hemmet i Lomma. Utländska studenter, som varit inneboende hos familjen, har vittnat om Gunborg som ”min svenska mamma”.

Generationer av SLU-studenter saknar Gunborg, denna rediga, varma och genuina kvinna. Vi är tacksamma för allt fritid och allt engagemang hon ägnat SLU:s studenter.