Gudmund Danielson, 1942–2023

Gudmund var den äldste sonen i en prästfamilj och växte upp på landet, där hans ungdom präglades av kyrkan och församlingen. Han tog studenten vid Karolinska läroverket för gossar i Örebro, på reallinjen, eftersom han tänkte bli läkare. I stället blev det teologi i Uppsala efter ett års obligatoriska latinstudier där. Han hade sin identitet i prästkallet, som han tog på stort allvar.

Gudmund och Renée Lund gifte sig i Uppsala 1966 och Gudmund prästvigdes för Strängnäs stift våren 1967. Han tjänstgjorde sedan i Strängnäs stift under drygt fyrtio år. 1992 utnämndes han till domprost i Strängnäs, och den gästfria familjen flyttade in i den vackra domprostgården. Tidigare bodde familjen ett par år i Sydfrankrike, där Gudmund var sjömanspräst.

Gudmund och Renée flyttade tillbaka till Uppsala efter pensionen 2008. Han deltog mycket flitigt i liturglaget i Uppsala domkyrkoförsamling och tjänstgjorde vid mässor och gudstjänster i domkyrkan och bland annat i Sankt Pers kyrka. Han hälsade på sjuka och ensamma, tröstade och uppmuntrade. Han deltog också i en studiecirkel med temat astronomi och tyckte om att träffa människor med olika yrkesbakgrund. Under större delen av sin tid i Uppsala var han aktiv i bostadsrättsföreningen Jernbrons styrelse.

Till sin natur var Gudmund tystlåten men såg och lyssnade till människor han mötte och var helt närvarande. Han hade stor respekt för andras integritet. Hans klokhet gjorde att man sökte sig till honom för att samtala och få råd. Han var en omtänksam och trygg make till Renée och en empatisk och vis far och morfar. Hans humor var snabb, träffsäker och varm. Gudmund, en enastående ödmjuk medmänniska, saknas av många.