Uplands nation var viktig för Eva, och hon var viktig för oss uplänningar. In i det sista var hon en engagerad och kär senior och deltog så sent som i mars vid seniorskollegiets sammanträde och den efterföljande generationsmiddagen. Eva kom till nationen i slutet av 70-talet och kom snabbt in i nationens liv och dess olika verksamheter. Med sitt varma och inkluderande sätt gjorde hon nationen till ett andra hem för många osäkra recentiorer.
Eva hade många ämbeten i vilka hennes förmåga att engagera andra kom väl till pass. Hon var bland annat klubbmästare, tredje kurator och recentiorsförman. Hon var en av hörnpelarna under 80-talet då nationen sjöd av kreativitet och initiativrikedom. Eva har varit en återkommande deltagare i nationens aktiviteter, bland annat i samband med nationens seniorskollegium. På senare år var hon även en mycket aktiv och uppskattad ledamot av seniorskollegiets arbetsutskott. Där bidrog hon med sin både långa och breda erfarenhet samt sin fortsatta nyfikenhet på nationens verksamhet.
Eva hade ett stort musikintresse. 1980 bildade hon Uplands Nationskör som hon sedan ledde under sju år. Hon såg, hörde och lärde känna var och en av de över åren hundratals körmedlemmarna, som fann en samhörighet i musiklivet tillsammans med Eva och bidrog till att förgylla nationens olika sammankomster i lättsamma och seriösa tongångar. För sin körverksamhet fick hon 1989 premium ur Göran Unestams Minnesfond. 1983 blev hon vald till Lucia, en hederstitel på nationen, och behängdes med det traditionsenliga nätta guldhalsbandet med ett litet hjärta. 1988 fick Eva nationens medalj för Förtjänstfull insats, första klass.
Det är få personer, om ens någon, som har gett så mycket av sig själv under så många år till nationen. Eva var unik och lämnar därför ett tomrum efter sig som aldrig kommer att fyllas. Nu får hon leda änglakören. Känner vi henne rätt så har hon redan börjat planera konserter.