Erika växte upp i Sundbyberg och gick i Waldorfskola för att sedan studera eurytmi vid Rudolf Steiner seminariet i Järna. På Kävesta folkhögskola gick hon slöjdlinjen för att sedan studera metallhantverk och konstsmide på HDK Steneby i Dals-Långed.
Erika etablerade sig 2004 i Lövstabruk och var verksam i en av klensmedjorna. Där var hon också under många år medlem av Hantverkets hus liksom i konsthantverkskooperativet Öster om ån i Uppsala. Erikas företag hette Smedja Cuio Mae som är sindarin och betyder Lev väl som även var hennes motto. Vid sin bortgång var Erika bosatt i Österänge med sin familj.
Som smed var Erika intresserad av både funktionalitet och det estetiska i det hon skapade. Många är de smidda föremål från Erika som fått en älskad plats i människors vardag; Eldkorgar, ljusstakar, skålar, spaljéer, smycken och mycket annat. Erika kände järnets egenskaper väl och hade känslan för att frysa den föränderliga rörelsen i det mjuka järnet till något bestående. Hammaren, städet och tängerna var hennes främsta formredskap och att arbeta nära materialet så som smeder gjort i tider före henne gav inspiration.
Jag hade den stora förmånen att få ställa ut Erikas smide i Sadelmakarlängan i Österbybruk 2015 vilket var en fantastiskt fin upplevelse.
Tankarna går till hennes familj.