Bengt Ekblom föddes i Helsingfors där han studerade till läkare, tog läkarvikariat sommartid och var tillförordnad läkare som 21-åring. Han gjorde snabb karriär och fick 1960 specialistkompetens i både psykiatri och neurologi samt fast underläkartjänst i staden. Släktens rötter fanns på Åland där han ägde stugor och skog. Andra intressen var fiske och jakt.
Bengt var tvåspråkig och valde 1962 att flytta till Sverige. Efter en tid vid Sidsjöns sjukhus fick han via Torsten Frey tjänst vid psykiatriska kliniken vid Akademiska sjukhuset i Uppsala. Efter ett mellanspel som biträdande överläkare vid Ulleråkers forskningsklinik kom Bengt 1966 till Ulleråkers sjukhus och utsågs till chefsläkare 1968. Han disputerade 1970 på avhandlingen Acts of violence by patients in mental hospitals.
År 1977 introducerade sjukhusdirektör Per Elfvik, med stöd av Bengt, ”Sjukhusets dag” med föreläsningar och utställningar med föremål och teckningar från tidigare verksamhet vid sjukhuset. Utställningen kunde permanentas i den tidigare administrationsbyggnadens övervåning. Vid ”Sjukhusets dag” 1 juni 1980 kunde museet invigas. En museikommitté bildades där Bengt valdes till vice ordförande och psykolog Eric Österberg (1933-2007) till sekreterare. Bengt och Eric kom att bli drivkrafterna för det Psykiatrihistoriska museet. Bengt tilldelades Region Uppsalas medicinhistoriska stipendium 2021.
Bengt verkade för en öppenhet gentemot psykiatrin via museet - från att tidigare ha varit en sluten värld. Då Medicinhistoriska museet bildades och flyttade in på bottenvåningen kom museer för själ och kropp att befinna sig i samma hus och efter flera års gott samarbete bli ett gemensamt museum 2013.
Bengt hade ett öppet sinne, var en god lyssnare och mån om sina medmänniskor. Han låg bakom intressanta studieresor för museipersonalen, underhöll med såväl drag- som munspel vilket uppskattades antingen det gällde en middag eller vid omtyckt arbetskamrats grav. Han satte djupa spår och var definitivt ingen dussinmänniska.
Bengt var en föregångsman inom psykiatrin med patientens bästa för ögonen och en god medmänniska såväl inom sitt yrke som privat. Vi är många som är glada för att ha fått ingå i hans vänkrets.