Anna-Greta växte upp i Älvsbyn där hon föddes i mitten av en syskonskara på nio. Fadern hade en målerifirma. Modern drev Stålbergs kafé och konditori, där Greta fick hjälpa till. 23 år gammal gifte hon sig med Sven Mattsson, som hade varit lärling hos hennes far. Det nygifta paret flyttade till Karlstad samma år där Sven fått anställning som målare. Där föddes deras två barn.
1960 flyttade hela familjen till Ndola i dåvarande Nord-Rhodesia (nuvarande Zambia), där Sven fått i uppdrag att organisera fackföreningar av Nordiska Bygg- och träarbetarfederationen. Sven och Greta stannade i 15 år. Det var händelserik och lycklig tid som kom att betyda mycket för Greta.
Hon berättade ofta livfullt om sina minnen från Afrika; om den antikoloniala frigörelseprocessen, om dramatiken kring Dag Hammarskiölds död i flygkraschen utanför Ndola och – framförallt - om alla intressanta människor som hon lärde känna. Hon stortrivdes som värdinna. Familjens hem, som kom att kallas ”Mattsons Country Club” besöktes av en strid ström av biståndsarbetare, fackliga ledare, diplomater och politiker.
Under sin tid i Ndola kunde Greta också utveckla sitt intresse för kläddesign. De livfulla afrikanska tygerna inspirerade henne till att sy upp många vackra kreationer, något hon fortsatte med efter hemkomsten till Sverige. Hon hade flera mannekänguppvisningar i Svensk-Zambiska föreningen i Stockholm, där hon var mycket aktiv.
När Sven och Greta flyttade hem till Sverige 1975 bosatte de sig i Stockholm, där Sven arbetade på LO:s och TCO:S biståndskontor. 1984 köpte paret ett hus på Klockarbacken utanför Knivsta. Där återskapade Greta ”Mattssons Country Club”, dit släkt och vänner alltid var välkomna. Här fick vi ett andra hem.
Greta var en levande och varm människa. Hon var nyfiken på livet, omvärlden och människorna ända till slutet. Saknaden efter henne är stor.