Så liten plats en människa tar på jorden, mindre än ett träd i skogen,
Så stort tomrum hon lämnar efter sig, inte en hel värld kan fylla det.
Text av Ingrid Arvidsson.
En vers så vacker, som passar in för många när någon vi hållit av dör och inte längre finns ibland oss. Alice har nu lämnat oss och finns där ovan regnbågen. Vi har varit vänner i nära 50 år – möttes på Konsum i Gamla Uppsala där jag fick frågan"kan du bli dagmamma åt Ann"? Frågan besvarades med ja och vår vänskap inleddes och fortsatte under alla år.
Alice flyttade med sin familj till Ärentuna, där kontorsarbete och hästar upptog en stor del av Alice tid och mitt i livet sågs vi inte lika ofta men var endast ett telefonsamtal bort. Vi pratade mycket och gjorde fantastiska bilsemestrar till Skåne, där vi båda har vårt ursprung.
Vi gladdes åt somrar i Falsterbo, Ystad, Simrishamn, Eslöv och Malmö med glador seglande över guldgula rapsfält blandade med turer i bokskogen och en och annan färd till Helsingör. Upplevelserna var minnesrika, och Alice visade alltid stor generositet, omtanke och vänlighet.
Mina tankar går till Alice familj.