LO var under de yngre åren en aktiv idrottsman bland annat i friidrott och ishockey, men valde att satsa på sina studier på Skogis i Stockholm. Han examinerades som Jägmästare 1963 och påbörjade sedan sin anställning hos Skogsvårdsstyrelsen i Umeå. Mellan 1967 och 1998 arbetade han på Skogsvårdsstyrelsen i Sollefteå, men var vid flera tillfällen tjänstledig för utlandsuppdrag för SIDA och FN.
I Malaysia och Tanzania var dåvarande hustrun Berit och barnen Agneta och Anders med. Hans sista utlandsuppdrag var i Vietnam. I samband med sin pension, 1998, gick flytten ner till Uppsala, där han sedan blev kvar. LO älskade sina promenader, både längs Fyrisån och i andra natursköna områden. Att han på slutet fick ta hjälp av rullator var inget som hindrade honom, utan promenaderna tillsammans med sin särbo Meg var ett stående inslag i Lars-Olofs vardag.
Naturupplevelser och fågelskådning var ett stort intresse som förde honom på resor runt om i världen, oftast med likasinnade som resesällskap. Resorna genomfördes i back-packer stil med minimalt bagage och en kikare runt halsen. Alltid iklädd Fjällrävens friluftskläder.
Uppe i Norrvåge, Örnsköldsvik, hade han sitt sommarparadis i stugan vid Bäckfjärden. Där ägnades mycket tid till fågelskåderi och fiske. Konsten att fiska förde han vidare till både barn och barnbarn. Även barnens kusiner samt deras barn fick lära sig fiskeriets hemligheter. Vintern spenderades i fjällstugan i Fjällnäs, vilken uppfördes tillsammans med syskonen Jon-Erik och Anna-Mait.
Själv lärde jag känna LO precis efter millennieskiftet då han, utan egen förskyllan, blev min svärfar. Saknaden av våra veckovisa samtal på telefon kommer att bli stor. Där dryftades såväl filosofiska frågor som dagsaktuella politiska händelser. Något som ofta kom upp i våra samtal var hur allt skulle sluta och vi var relativt överens om att själva sakfrågan var enkel att besvara. Däremot vad man skulle använda tiden fram tills det oundvikliga slutet var mer öppet för samtal.
Min kära svärfar har nu lagt sig ner för en sista vila men har troligen redan mötts av en flock hundar. Midas, Filuren, Morris och Sigvard kommer alla att glädjas av att se honom igen.
LO, du kommer vara saknad av många men i ljust minne bevarad.