Jack Nicholson och Morgan Freeman, som spelar i "Nu eller aldrig" (The bucket list) kramas pÄ röda mattan i januari 2008.
"Ta ned skylten", "kila runt hörnet", "kola", "gigga pÄ Fonus" ... Det finns mÄnga uttryck för att dö. PÄ engelska sÀger man bland annat "kick the bucket". I Sverige Àr begreppet "bucket list" relativt vÀletablerat, och troget vÄr vana att införliva anglosaxiska uttryck utan att det passerat nÄgon slags försvenskning, Àven om "hinklista" har flimrat förbi vid enstaka tillfÀllen.
Att ha en bucket list kan ses som en modernare kusin till det gamla hederliga nyÄrslöftet. PÄ en persons bucket list trÀngs vitt skilda saker denne vill hinna göra innan man just tar ned skylten.
â Det Ă€r ett relativt nytt fenomen, sĂ€ger Per Carlbring, utbildad psykolog och psykoterapeut vid Uppsala universitet och numera professor i klinisk psykologi vid Stockholms universitet.
Han refererar till filmen "The bucket list" (svensk titel "Nu eller aldrig") frÄn 2007 dÀr tvÄ personer som bÄda har fÄtt sin tid utmÀtt slÄr sig ihop för att dra ut pÄ Àventyr och göra saker de alltid velat göra innan de ska kila vidare. Sedan dess har begreppet utvecklats frÄn att vara ett samtalsÀmne kring kaffemaskinen till att vara nÄgot vi skriver om pÄ sociala medier ("fallskÀrmshopp, check") i takt med att vi berikar eller bockar av saker pÄ vÄra listor.
â Det finns inte sĂ„ mycket forskning. Men i en amerikansk studie visade det sig att 90 procent hade en bucket list.
Vad brukar finnas pÄ dem?
â Det Ă€r en glidande skala, en del saker Ă€r av typen "vore kul" medan andra mĂ„l Ă€r nĂ„got som folk gör vad som helst för att nĂ„. I studien fanns sex olika teman. Det vanligaste var att man ville resa, sedan att uppnĂ„ nĂ„got personligt mĂ„l, som kan vara lite vad som helst, att ta en examen eller liknande. Tredje vanligast var att vilja uppnĂ„ ett personligt mĂ„l, som att gifta sig, skaffa barn och sĂ„nt.
Sedan kom ett stort hopp ned till nÀsta kategori: mer kvalitetstid med vÀnner och familj. Efter det att nÄ finansiell stabilitet och sist men inte minst att göra nÄgot Àventyrligt.
â Man kanske vill ha en miljon. Eller det kanske inte Ă€r sĂ„ mycket lĂ€ngre. SĂ€g tio miljoner, man vill lösa sina skulder, betala csn-lĂ„n. Eller ja, csn kanske inte Ă€r nĂ„got man tar med pĂ„ en bucket list (skratt).
Noterbart Àr att svaren skiftar beroende pÄ Älder, fysisk hÀlsa och andra faktorer.
â Man kan vilja se spektakulĂ€ra platser, men det kan ocksĂ„ vara att besöka platsen dĂ€r man vĂ€xt upp, för att sluta cirkeln.
Per Carlbring gillar nyÄrslöften och förordar att vi förbereder dem i god tid, inte kvart i tolv pÄ nyÄrskvÀllen ...
En annan variabel Àr som nÀmnt social. Att man har möjlighet att berÀtta för andra om sin lista och vad den innehÄller.
â Om man inte fick prata med andra om det man fĂ„tt uppnĂ„ i sin bucket list, skulle man dĂ„ verkligen ha det pĂ„ listan? frĂ„gar sig Per Carlbring, och lĂ€gger till att "om man vill vara lite elak" sĂ„ kan man se ett visst mĂ„tt av narcissism i fenomenet.
â Det kan ocksĂ„ vara sĂ„ att vi har en förvĂ€ntansbild som sen inte uppfylles. Det kan bli en "mismatch", att det inte lever upp till förestĂ€llningarna. Möjligheten att fĂ„ skryta lite om sina bedrifter finns förstĂ„s kvar, men inombords finns kĂ€nslan att det inte var det förvĂ€ntade.
Kan det skapa stress att sÀtta upp sÄdana hÀr mÄl?
â Ja precis, det kan röra sig om ouppnĂ„eliga saker och att man kĂ€nner sig misslyckad om de aldrig blir av.
NÄgot som inte heller alltid materialiserar sig Àr nyÄrslöften. Per Carlbring Àr lite utav en nyÄrslöftesexpert. Han har varit med och utformat en av de största studierna som gjorts kring Àmnet dÀr över tusen personer följdes i ett Ärs tid.
En bekant sade att om man behöver ha ett löfte sÄ Àr det ett tecken pÄ att chansen att lyckas Àr lÄg ...
â NyĂ„rslöftet har oförtjĂ€nt dĂ„ligt rykte! I vĂ„r studie var det faktiskt mer Ă€n hĂ€lften som lyckades. Det var lite beroende pĂ„ vad de hade för typ av löfte. NyĂ„rslöften kan vara bĂ„de sĂ„ kallade nĂ€rmandemĂ„l och undvikandemĂ„l.
Ett exempel pÄ ett undvikandemÄl Àr till exempel att sluta Àta godis.
â Man kan tĂ€nka sig att du kan förvandla det till ett nĂ€rmandemĂ„l. I stĂ€llet för att sluta helt vĂ€ljer du att ha som mĂ„l att Ă€ta frukt pĂ„ eftermiddagarna i stĂ€llet, och dĂ€rigenom nĂ€rma dig det ursprungliga mĂ„let och fĂ„ till en positiv förĂ€ndring.
Brukar du sjÀlv ha nyÄrslöften?
â Ja, jag tycker att det Ă€r kul. Men har inte tĂ€nkt ut det Ă€n. Jag, som har gett ut en bok som heter "Tio i tolv", dĂ€r titeln anspelar pĂ„ att man inte ska komma pĂ„ dem för sent ... SĂ„ nu Ă€r det dags.