"Fokus ligger mer på samtal än på gruppdynamik. Vi har sett att gymnasisterna tilltalas av något annat än det som erbjöds dem i årskurs åtta", säger domkyrkopedagog Charlotta Ingerholt.
Det kan finnas många anledningar till att man inte konfirmerade sig i årskurs åtta. Kanske trivdes man inte med formen, kunde inte lägga den tid som krävdes eller ville inte åka på läger.
− Under många år har vi försökt utforma en variation på utbudet. Det finns veckogrupper, lägergrupper, helggrupper och gymnasiegrupper. Men vi såg att ett alternativ även skulle kunna vara att man får konfirmera sig under betydligt kortare tid, säger domkyrkopedagog Charlotta Ingerholt.
”Speedkonfa”, att konfirmera sig efter en kort och intensiv studietid, erbjuds på flera håll i Sverige. I Domkyrkan finns alternativet sedan 2016 under namnet Katedralkonfa, där man kan få undervisning under höstlovsveckan.
− Det började som en utpräglad gymnasiegrupp. För de eleverna var det bra att använda höstlovet, en tid som inte var så ansatt av skolarbete.
Konfirmation för gymnasister sprang ur att man från kyrkans håll ville nå ungdomar som valt att inte konfirmera sig i årskurs åtta, ge dem en ny chans och erbjuda dop eller konfirmation. Men gymnasiekonfirmanderna, berättar Charlotte Ingeholt, har alltid haft en annan prägel än en traditionell grupp.
− Fokus ligger mer på samtal än på gruppdynamik. Vi har sett att de tilltalas av något annat än det som erbjöds dem i årskurs åtta. De vill också kunna genomföra konfirmationen under kortare tid.
Under ”Katedralkonfan” förs konfirmationsläsningen in i gudstjänstlivets rytm. Under de fem dagarna kan man hinna vara med på en högmässa, en kvällsmässa, en veckomässa och en middagsbön.
Men fem dagars studier, kan det verkligen jämföras med vad man kan tillgodogöra sig på under ett halvårs tid? När initiativet togs på Gotland, debatterades saken i Kyrkans tidning. ”Speedkonfan” var en bottennotering i jakten på bättre statistik, menade kritikerna.
− Det är klart att det kostar i någon ände, om man tänker att reflektion är något om kommer över tid. Det blir ju ett intensivt lärande och reflekterande under några dagar. Men å andra sidan har vi sett att den här målgruppen vill det. Många har tänkt mycket redan innan de kommer. Detta är ett sätt att nå ungdomar som annars inte hade konfirmerats.
Under studietiden håller man framför allt till inne i Domkyrkan. "Det är ett sätt att låta konfirmanderna inta kyrkorummet, så att de känner att kyrkan är en plats även för dem."
Vad har ni fått ta bort?
− Vi har fått skala ned, och plocka ut det mest centrala som rör kärnan i kristen tro.
Den senaste tiden har 15–20 ungdomar varje år valt att konfirmera sig på detta sätt i Uppsala. Under studietiden håller man framför allt till inne i Domkyrkan, och Charlotte Ingelholt tror att det i sig har en dragningskraft. Många har varit här tidigare och det finns en spänning i själva platsen.
− Det är också ett sätt att låta konfirmanderna inta kyrkorummet, så att de känner att kyrkan är en plats även för dem.
På grund av pandemin var det flera av de anmäla årskurs åtta-konfirmanderna som avstod från att vara med 2020 och 2021. För att fånga upp dem breddade man i år gruppen Katedralkonfirmander till att även omfatta årskurs åtta och nio. Den åldersmässigt blandade gruppen har fungerat bra och planen är nu att fortsätta på det sättet. Själv har Charlotte Ingerholt varit med och lett Katedralkonfan under två år.
− Jag har upplevt det som något otroligt positivt, och att man hinner förvånansvärt mycket på den här korta tiden. Det blir ett annat fokus. Det blir också något kärnfullt mellan deltagarna som snabbt relaterar till varandra.