Ja, jag erkänner. Jag är inte så intellektuell som jag försöker ge sken av. I alla fall inte när det handlar om min tv-konsumtion. Man kunde ju tro, eller kanske tycka, att en gammal murvel skulle konsumera Agenda eller Uppdrag granskning kvällstid. Men nej då, här slappar vi i soffan framför helt andra program. Det senaste sockerpillret är ett smått osannolikt program om bilbärgare som jobbar i Norrland. "Frusna vägar" visar en verklighet som få av oss har reflekterat över och hela programidén är lagom ofarlig och tillrättalagd. Fascinationen över att se dessa män – än så länge har jag inte sett några kvinnor – välta dikeskörda långtradare rätt och vinscha upp dem är obegriplig. Varför sitter jag och glor på detta? Ett: De som jobbar verkar så oerhört glada över sitt yrke. Yrkesstoltheten lyser i deras svettiga ansikten under pälsmössorna. Två: En av dem talar min barndoms dialekt, och det får mig antagligen att känna mig hemtam. Tre: Det slutar alltid med seger. De löser problemet. Och det tror jag man behöver uppleva i dessa osäkra tider.
1 Läs: "Stöld", en aktuell och spännande roman om renskötarlivet av Ann-Helen Laestadius.
2 Lyssna: "Machokulturen", en podd av Atilla Yoldas.
3 Se: "Frusna vägar" på TV 3, snäll underhållning med givet slut.
Frasig kyckling
4 personer. Krydda 800 gram kycklinglårfilé med 2 tsk malen ingefära, svartpeppar och lite salt. Vänd i ströbröd och stek i ugnen på 225 grader (varmluft) i 15- 20 minuter. Servera med valfria grönsaker som du wokat i en sås av 3 msk soja, 1 msk vinäger och 1 msk sesamolja. Nudlar eller ris till.