"Kolla! De sitter fast i snippan!"
Min 5-åriga dotter och hennes kompis har fäst ballonger mellan benen och tjuter av förtjusning. Det är ingen sexuell lek och finns ingen undertext kring varför de fäst ballongen vid snippan. Den bara sitter där för att det går lätt att knipa med låren. Lite senare när hon varit och bajsat hör jag mig själv fråga om hon torkat sig i framstjärten också. Detta vedervärdiga ord som min mamma använde och som gjorde allt där mellan benen till en diffus mix av sådant man varken skulle prata om eller röra vid.
Vi är många kvinnor som lever med fittförakt. Jag vet knappt hur jag själv ser ut och det tog lång tid att förstå vad njutning var. Framstjärt, bakstjärt, sånt man kissade och bajsade med, inget mer. Jag var 26 år när jag lärde mig att använda tampong. Alla år innan hade jag gått med läckande bindor för att jag var så livrädd att närma mig mitt eget underliv, eller min snippa som dottern säger. Och jag tror att det där namnbytet från det kliniska vagina eller slida som 2002 dök upp i Språknämndens nyordslista, har gjort något med tjejers syn på sitt könsorgan. Och jag hoppas så att min dotter behåller sin lekfulla syn på sin snippa och att fittskammen dör ut med hennes mamma.
Åsa Karlsson är kulturreporter
Att göra: Om ni inte sett dokumentären "Tindersvindlaren" på Netflix har ni en pärla kvar att njuta av.
Fattiga riddare: Vispa ihop 1,5 dl mjölk, 0,5 dl mjöl, 1 ägg, 1 kryddmått salt och 1 tsk socker till en slät smet. Doppa 4 brödskivor i smeten och stek dem gyllenbruna i smör i en stekpanna. Strö på kanel och servera med sylt.