En kväll runt halv sju körde jag tvärs igenom Uppsala. Jag skulle ta mig från Luthagen till Rosendal. Det var vacker dimma, lite Londonfoggy, så där fotovackert.
Plötsligt svänger en kamikazecyklist ut rakt framför mig. Jag var uppmärksam, det var vid ett övergångsställe, men fick ändå tvärbromsa. Cyklisten hade varken fram- eller baklampa på sitt fordon, inga reflexer på ekrarna, ingen reflex på kroppen. Hur i hela friden tänkte den personen?
Lite omskakad körde jag vidare, men händelsen upprepade sig, inte en gång utan flera. Gångare sneddade över gatan, cyklister som i full fart genade över vägen. Långt ifrån alla av dem som jag såg eller lade märke till hade reflex eller cykellyse. Upprörd ringde jag senare till dottern och sa: "Säg till alla du känner att använda reflexer! Och säg till dem att säga samma sak till alla de känner!"
Jag vill inte köra på någon, ta på er reflexer, nya fräscha som syns på långt håll.
1)Serie. "The Undoing", HBO.
2)Noveller. "Vackra dagar" av Joyce Carol Oates.
3)Reflexer. Kolla att de funkar. Sätt en ny bredvid din gamla och lys med en ficklampa, jämför.
Zucchinipasta
Skiva en zucchini i en halv centimeter tjocka bitar. Lägg bitarna i en ugnssäker form och ringla över olivolja, salta och peppra. Rosta i ungefär 15 minuter. Ta ut dem ur ugnen och mixa till en slät puré. Tillsätt en pressad vitlöksklyfta, 0,5 dl solrosfrön, 1 tsk hackad färsk salvia, 2 tsk hackad färsk basilika och 0,5 dl matlagningsgrädde. Mixa allt till en krämig sås. Smaka av med salt, peppar och citron. Serverar med pasta, en god sallad och stekt svamp. Ur Vegomagasinet.