Snorkråkan hamnade på rutan – i stället för på mig

Jeanina Santiago UNT-reportern ville inte ha NSF-snorkråkan.

Jeanina Santiago UNT-reportern ville inte ha NSF-snorkråkan.

Foto: Foto: Janerik Henriksson/TT

god morgon2022-09-26 04:07
Det här är en krönika. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Jag är kvinna och invandrare från tredje världen. Så klart är jag rädd för rasister. 

Jag har rest i många länder, och har upplevt sexism på 1990-talet i Malaysien, Singapore, Slovakien, Sverige och Oman. Som ung kvinna från Filippinerna kunde män ha fördomar om att jag var någon sorts postorderbrud, eller prostituerad.

Min lösning i dag? Jag klär mig rikt. Jag fixar mig så att ingen vet med säkerhet var jag kommer ifrån. Jag pratar engelska, och gör det med amerikansk brytning. 

Eller är jag mindre utsatt för sexism på grund av jag blivit äldre och tryggare, och att folk har blivit klokare?

Rasister mötte jag för första gången i Sverige 2003. Jag minns tre ungdomar som satt framför mig på tåget. Två av dem var killar i uniformliknande jackor. 

Jag var studerande på Journalisthögskolan i Stockholm, och höll på att läsa en skolbok när jag hörde dem snacka om den ovälkomna invandraren framför dem, det vill säga mig. Den längre killen sade någonting om att han ville sätta en snorkråka på mig. Och han petade i näsan, och var på väg med fingret mot mig. Men flickvännen stoppade honom.

Fönstret var dimmigt, och där skrev han med fingret bokstäverna NSF. Jag visade inte att jag var rädd. Jag satt kvar till och med. Men när de steg av kände jag rädslan. Senare skulle jag förstå vad NSF står för. 

Jag har inte lätt att döma folk. Åsikter tål jag. Men vid handling, där går gränsen.

Att göra:

Hyllningskonsert. Boka 3 oktober – Claes Janson hyllar bluessångaren Totta Näslund på Gröna Källan i Älvkarleby.

Falukorv med spetskål

Skär och stek falukorv. Skär och stek spetskål. Servera med makaroner.