I söndagens morgonspalt skrev min umebördiga kollega William om hur han trampat i det språkliga klaveret när han frågade om en annan kollega bodde "på" Luthagen. En fullt korrekt formulering, menade jag som har västeråsiska rötter. Men så har tydligen vi västmanlänningar sätt att uttrycka oss på som inte förstås i resten av vårt avlånga land – inte ens i Umeå.
Det har nämligen visat sig att uttrycket "att palta" inte är lika vedertaget som jag tidigare trott. När jag pluggade språkvetenskap genomförde jag en empirisk studie på ämnet – det vill säga, jag frågade vänner och klasskamrater från olika håll i landet vad de trodde "att palta" betydde. Norrlänningarna drog paralleller till maträtten palt, och andra hade inga tolkningar alls.
För västmanländska tungor behöver det dock inte finnas någon riven potatis eller fläskfyllning med i bilden när det talas om att palta. Uttrycket kommer lika väl till pass för att beskriva en omkullvält yoghurtskål, eller småbarnen som övar handmålning med jordgubbsglass som färg och köksbordet som canvas. För oss är nämligen att palta synonymt med att kladda eller spilla.
Vill man göra det riktigt meta kan man alltid palta med palt...
Linnéa Kalnins är reportern som gillar dialekter.
Palt
Skala och finriv ett kg mjölig potatis (helst mandelpotatis), och låt rinna av. Blanda med 1,5 tsk salt, 3 dl kornmjöl och 2 dl vetemjöl. Tärna 200 g rimmat fläsk. Forma degen till 12 bollar, gör ett hål och fyll med 1 msk fläsk. Tryck ihop degen runt fyllningen. Lägg i kokande vatten, sjud i 45-60 min. Ta upp med hålslev. Servera med lingonsylt och smält smör.