Det är årets hittills gråaste, dimmigaste och objektivt sett överjävligaste dag och jag funderar på det där med humor. Ibland kan jag få till det och vara riktigt rolig, tycker jag själv i alla fall. Men humor är förstås en subjektiv sak och det kan möjligen finnas en och annan som tycker att jag är genomtråkig. En sak vet jag och det är att det är mycket svårare att vara skojig på ett främmande språk. Även om det är ett språk man behärskar hyfsat, som till exempel engelska. Det är kombinationen av ord, kroppsspråk, kontext och tajming som gör att en viss mening blir rolig i ett visst sammanhang – ibland är det hårfina gränser som gör att humorn ens uppfattas av mottagaren. Den som lyckas vara rolig på annat än sitt modersmål är ett geni!
Fast det finns ju universell dratta på ändan-humor som funkar bra utan talat språk. Den ligger närmare till hands än man tror när man tar sig över Uppsalas isknöggliga gator. Att studera gångarter i januari är lika kul som att kolla på Monty Pythons Ministry of silly walks-klipp på Youtube. Men skrattar bäst som skrattar sist – snart ligger man väl där själv med värkande svanskota och hoppas på att inget är brutet.
Ylva Liljeholm, journalist som inte gillar isiga gator
Att göra:
Hjälp – en randomiserad talkshow, Reginateatern 20/1
Uppsala skivmässa, Grand 28/1
Att äta:
Stekt ris 4 portioner: Hacka lök, vitlök, rödlök smått och stek i olja. Tillsätt strimlad grönkål, vitkål eller svartkål och sex dl kokt ris. Krydda efter behag. Servera med stekt ägg och srirachasås.