De flesta har varit där: Man är ett gäng som varit ute och druckit öl och ätit en bit mat. Under kvällen tackar sedan en efter en i sällskapet för sig, och betalar för sitt på vägen ut.
Problemet uppstår för de som är kvar när kvällen knyts ihop, när kyparen visar vad som ännu är kvar att betala. En öl, kanske två, kanske till och med flera!
Mest troligt är det bara ett oskyldigt misstag, så man betalar. Vad ska man annars göra, börja ringa upp folk halv ett på natten: "Drack du verkligen bara tre öl, du?"
Nej, någon annan betalar nästa gång, resonerar man. Det går på ett ut.
Men gör det verkligen det? Min känsla är att samhället snart kommer börja knaka otäckt i fogarna av en obetald öl för många. En dag kommer dammen att brista och alla ska sköljas bort i den humledoftande syndafloden.
Inklusive jag.
Men jag kommer skria i högan sky, medan jag klamrar mig fast vid min livboj: "Men jag drack ju bara eeeeen!"
William Holmberg är reportern som är lyckligt oviss om hur många obetalda öl han själv lämnat bakom sig.
Att göra: Tänk på Jesu lidande och död.
Recept: Pasta aglio e oilio:
Börja med att sätta igång pastavattnet för här går det undan! Medan pastan kokar: Finhacka 1 dl persilja och sätt åt sidan. Skär 6 vitlöksklyftor i skivor, så tunt som du bara förmår. Stek löken med lite chiliflakes i olivolja på medelsvag värme i kanske 3-4 minuter, tills vitlöken är gyllenbrun. När pastan är klar för du över den till stekpannan. Det får gärna följa med lite kokvatten i processen. Dumpa i persiljan och rör om hela kalaset. Servera med riven parmesan.
Finjustera receptet efter smak.