Så var kvinnodagen över och den svenska mellofinalen likaså. Två vitt skilda händelser, men inget av dem har lyckats fånga min uppmärksamhet. Mello kan man väl komma undan, kultursnobb som man är. Men kvinnodagen? Kanske är jag en dålig kvinna som inte kan engagera mig i 8 mars? Men någonting bromsar upp inom mig när denna dag kommer på tal. Kanske är det just det som är problemet, att det är en dag. Jag är icke emot jämställdhet och betraktar mig absolut som feminist. Men kan inte frigöra mig från känslan att internationella kvinnodagen fungerar som en slags gisslan. Det är bara att kolla in ens närmaste omgivning. Den 8 mars närmar sig och plötsligt är media nerlusat med kvinnosaksartiklar och debatter om könets betydelse. Alla enkäter ska innehålla kvinnor, eller åtminstone en jämställdhetsfråga. Plötsligt gräver vi journalister efter ojämställda siffror i statistiken. Men alla andra dagar på året då? Nog måste väl jämställdheten vara lika intressant två veckor efter påsk? Men då är det besvärande tyst.
Två tips
1 Läs: Johan Cronemans krönika i DN 16 mars, där han beskriver sin relation till Melodifestivalen. Galet kul, men också tänkvärd.
2 Se: "My Brilliant Friend," HBO, serie som baseras på författaren Elena Ferrantes böcker.
Fläskfilégryta
Strimla 500 g fläskfilé, salta och peppra och stek i smör. Ta undan. Stek 1 hackad gul lök och 300 g champinjoner i en stekgryta. Lägg i köttet. Rör ned 2 tsk tomatpuré, en hönsbuljongtärning, 3 dl grädde, 2 dl mjölk, 2 msk japansk soja, 2 tsk dijonsenap. Red grytan med maizena. Servera med potatis eller ris.