"Mår du bra?"
"Är det något som har hänt?"
"Är du ledsen?"
Det är frågor som ställs till mig alldeles för ofta under till exempel en utekväll. Det ska tilläggas att jag inte ÄR ledsen när jag får dessa frågor. Det handlar om att så fort jag blir lite disträ eller försvinner in i egna tankar så ser jag ledsen ut.
Det finns ett rätt känt fenomen som kallas för "resting bitch-face", eftersom de allra flesta tenderar att se mer sura eller arga ut när de försvinner in i tankar. Det uttrycket har sedan spridit sig, eftersom så många kan relatera till fenomenet.
Förutom jag då.
Jag vet dock inte om det är bättre eller sämre att se ledsen ut, men det hade i alla fall besparat en hel del människors oro över mig. En kvinna kom fram till mig en gång och frågade om jag ville gå åt sidan och prata en stund. En annan gav mig en kram. Det är ju dock fint att se att det finns solidaritet OM jag någon gång faktiskt skulle vara ledsen på riktigt.
Men än så länge: om ni ser mig se ledsen ut på stan så kan ni förutsätta att jag egentligen bara är djupt försjunken i tankar.
Att göra:
Gå på bakluckeloppis i Ulva kvarn.
Zucchinibiffar med parmesan:
Riv 600 g zucchini grovt på rivjärn, sprid ut på en plåt och salta lätt. Låt stå några minuter och krama sedan ur så mycket vätska som möjligt.
Hacka 3 salladslökar fint. Blanda zucchini med salladslök, 1 röd chili, 150 g parmesan, 2 ägg, 2 dl mjöl, 1 dl ströbröd, oregano och salt.
Värm olja i en stekpanna. Klicka ut ca 12 biffar i omgångar och stek dem 3–4 min på varje sida. Servera gärna med ris eller bulgur, tomater och en kall yoghurtsås.
Källa: Coop recept