Vi är inne i oktober och hösten är här. Några säkra tecken på att hösten anlänt är för de flesta att löven ändrar färg, att det blir kallare och att frågan om när vinterdäcken egentligen ska på kommer på tal i fikarummen runt om i landet.
Mitt säkraste hösttecken är att mina händer börjar bli torra. Trots att jag mest använder händerna till att knacka på tangentbord om dagarna så börjar de se ut som riktiga arbetarhänder. De blir sargade och torrspruckna som om jag inte gjort annat än att svarva sandpapper i hela mitt liv. Jag har vid det här laget gått igenom varenda handkräm som saluförs i Sverige och är numera expert på området. Jag skulle kunna jobba som apotekare förutsatt att jag bara fick ansvar över den hyllan.
Jag har ledsnat på eländet. Varje vinter ska bli min sista i Norden, det säger jag varje år. Men varje år är jag för pank för att kunna verkställa mitt löfte. Trots att mitt släktträd kan härledas till Upplandsslätten sedan åtminstone 1700-tal så känner jag i hela mitt väsen att jag var skapt för varmare klimat. Förmodligen är det gener från en romersk kejsare långt tillbaka som går igen i mig.
Jag föreslår ett statligt bidrag för sådana som mig. Ett charterbidrag. Tur och retur till Lanzarote i sex månader med logi och lite fickpengar vore på sin plats.
Att göra:
Hur lät forntiden? – På Gamla Uppsala museum visar musikarkeolog och musiker upp instrument från svunna tider. I dag mellan 12 till 16.
Att dricka:
Kaffe Karlsson
Häll 3 cl Bailey's och 3 cl Cointreau i ett lämpligt glas. Fyll på med kaffe och toppa med vispad grädde. Garnera med lite kakao.